Dofter lurar hjärnan – tolkas som smak
12.9.2025 11:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Smaksatta drycker utan socker kan uppfattas som söta – och nu vet forskare varför. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Communications, visar att hjärnan tolkar vissa aromer som smak.

När vi äter eller dricker upplever vi inte bara smak, i stället upplever vi en helhet som kallas för smakupplevelse. Denna upplevelse uppstår genom en kombination av smak och lukt, där dofter från maten når näsan via munhålan, så kallad retronasal lukt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att hjärnan integrerar dessa signaler tidigare än man trott – redan i hjärnans smakcentrum (insula) – innan signalerna når främre delen av hjärnan som styr våra känslor och beteenden.
– Vi såg att hjärnans smakcentrum reagerar på smak-associerade aromer som om de vore riktiga smaker. Fynden ger en möjlig förklaring till varför vi ibland upplever smak från enbart doft, till exempel i smaksatt vatten. Det visar hur starkt dofter och smaker samverkar för att göra maten njutbar, vilket kan framkalla begär och uppmuntra till överätande av vissa livsmedel, säger studiens försteförfattare Putu Agus Khorisantono, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
I studien deltog 25 friska vuxna som först fick lära sig att känna igen dels en söt smak, dels en salt/umami-smak, genom kombinationer av smak och doft. Därefter genomfördes två hjärnavbildningssessioner med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), där deltagarna fick antingen smaklös arom eller smak utan doft. Forskarna tränade en algoritm att känna igen mönster i hjärnaktiviteten för söt respektive icke-söt smak, och testade sedan om samma mönster kunde identifieras när deltagarna bara fick känna doft.
Kan ha betydelse för våra kostvanor
Resultaten visade att aromer som associeras med sötma eller sälta/umami inte bara aktiverade samma delar av hjärnans smakcentrum som de faktiska smakerna, utan att de också framkallade liknande aktiveringsmönster. Denna överlappning var särskilt tydlig i de delar av smakcentrum som är kopplade till integration av sinnesintryck.
– Det här visar att hjärnan inte bearbetar smak och doft separat, utan att den redan i smakcentrum skapar en gemensam representation av smakupplevelsen. Denna mekanism kan ha betydelse för hur våra smakpreferenser och kostvanor formas och påverkas, säger studiens sisteförfattare Janina Seubert, docent vid samma institution på Karolinska Institutet.
Forskarna planerar nu att undersöka om samma mekanism gäller för dofter som kommer utifrån, så kallad ortonasal lukt.
– Vi vill ta reda på om aktiveringsmönstret i hjärnans smakcentrum förändras från salt till sött när vi går från ostdisken till de nybakade bullarna i mataffären. I så fall kan det ha mycket stor betydelse för vilka livsmedel vi väljer att konsumera, säger Putu Agus Khorisantono.
Studien har genomförts i samarbete med forskare i Turkiet och har finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC) och Vetenskapsrådet. Forskarna uppger inga intressekonflikter.
Publikation
“Tastes and retronasal odours evoke a shared flavour-specific neural code in the human insula”, Putu Agus Khorisantono, Maria G. Veldhuizen, Janina Seubert, Nature Communications, online 12 september 2025, doi: 10.1038/s41467-025-63803-6.
Kontakter
Janina SeubertSenior forskare och docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel:08-524 82471janina.seubert@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Framsteg för stamcellsterapi vid typ 1-diabetes16.4.2026 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har utvecklat en förbättrad metod för att skapa insulinproducerande celler från mänskliga stamceller. Resultaten, som publicerats i Stem Cell Reports, visar att cellerna fungerar väl i laboratoriet och kan återställa blodsockerkontroll hos möss med diabetes.
Blodbrist kopplas till ökad risk för cancer9.4.2026 11:37:20 CEST | Nyheter
Blodbrist som upptäcks i vården hänger ihop med en förhöjd risk för både cancer och ökad dödlighet. Det visar en ny befolkningsbaserad studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Oncology. Resultaten kan ge vägledning för hur patienter med blodbrist följs upp i klinisk vardag.
Postcovid kopplas till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom2.4.2026 01:30:00 CEST | Pressmeddelande
Personer med postcovid löper en ökad risk att utveckla hjärt‑kärlsjukdom, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i eClinicalMedicine. Resultaten visar att risken för bland annat hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom är högre även hos dem som inte vårdades på sjukhus under den akuta infektionen.
Precisionsmedicin i vården hjälper fler att få en genetisk diagnos30.3.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ett mer än tio år långt samarbete mellan Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab har lett till att helgenomsekvensering blivit en del av sjukhusets kliniska utredningar av sällsynta diagnoser. Hittills har över 15 000 patienter fått hela sin arvsmassa sekvenserad, varav 23 procent har fått en genetisk diagnos, enligt en studie publicerad i Genome Medicine.
Stor kartläggning av ärftliga skillnader i immunsystemet26.3.2026 16:15:09 CET | Pressmeddelande
Medfödda variationer i antikroppsgener kan påverka hur vi svarar på infektioner och vaccinationer, visar två nya studier från Karolinska Institutet publicerade i tidskriften Immunity. Forskarna har kartlagt skillnader mellan världens befolkningar och visat hur dessa variationer påverkar förmågan att bilda neutraliserande antikroppar mot bland annat influensavirus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum