Dofter lurar hjärnan – tolkas som smak
12.9.2025 11:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Smaksatta drycker utan socker kan uppfattas som söta – och nu vet forskare varför. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Communications, visar att hjärnan tolkar vissa aromer som smak.

När vi äter eller dricker upplever vi inte bara smak, i stället upplever vi en helhet som kallas för smakupplevelse. Denna upplevelse uppstår genom en kombination av smak och lukt, där dofter från maten når näsan via munhålan, så kallad retronasal lukt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att hjärnan integrerar dessa signaler tidigare än man trott – redan i hjärnans smakcentrum (insula) – innan signalerna når främre delen av hjärnan som styr våra känslor och beteenden.
– Vi såg att hjärnans smakcentrum reagerar på smak-associerade aromer som om de vore riktiga smaker. Fynden ger en möjlig förklaring till varför vi ibland upplever smak från enbart doft, till exempel i smaksatt vatten. Det visar hur starkt dofter och smaker samverkar för att göra maten njutbar, vilket kan framkalla begär och uppmuntra till överätande av vissa livsmedel, säger studiens försteförfattare Putu Agus Khorisantono, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
I studien deltog 25 friska vuxna som först fick lära sig att känna igen dels en söt smak, dels en salt/umami-smak, genom kombinationer av smak och doft. Därefter genomfördes två hjärnavbildningssessioner med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), där deltagarna fick antingen smaklös arom eller smak utan doft. Forskarna tränade en algoritm att känna igen mönster i hjärnaktiviteten för söt respektive icke-söt smak, och testade sedan om samma mönster kunde identifieras när deltagarna bara fick känna doft.
Kan ha betydelse för våra kostvanor
Resultaten visade att aromer som associeras med sötma eller sälta/umami inte bara aktiverade samma delar av hjärnans smakcentrum som de faktiska smakerna, utan att de också framkallade liknande aktiveringsmönster. Denna överlappning var särskilt tydlig i de delar av smakcentrum som är kopplade till integration av sinnesintryck.
– Det här visar att hjärnan inte bearbetar smak och doft separat, utan att den redan i smakcentrum skapar en gemensam representation av smakupplevelsen. Denna mekanism kan ha betydelse för hur våra smakpreferenser och kostvanor formas och påverkas, säger studiens sisteförfattare Janina Seubert, docent vid samma institution på Karolinska Institutet.
Forskarna planerar nu att undersöka om samma mekanism gäller för dofter som kommer utifrån, så kallad ortonasal lukt.
– Vi vill ta reda på om aktiveringsmönstret i hjärnans smakcentrum förändras från salt till sött när vi går från ostdisken till de nybakade bullarna i mataffären. I så fall kan det ha mycket stor betydelse för vilka livsmedel vi väljer att konsumera, säger Putu Agus Khorisantono.
Studien har genomförts i samarbete med forskare i Turkiet och har finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC) och Vetenskapsrådet. Forskarna uppger inga intressekonflikter.
Publikation
“Tastes and retronasal odours evoke a shared flavour-specific neural code in the human insula”, Putu Agus Khorisantono, Maria G. Veldhuizen, Janina Seubert, Nature Communications, online 12 september 2025, doi: 10.1038/s41467-025-63803-6.
Kontakter
Janina SeubertSenior forskare och docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel:08-524 82471janina.seubert@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Opioidanvändning kan bli långvarig efter operation10.11.2026 17:20:49 CET | Nyheter
Runt 7 000 patienter per år i Sverige som inte tidigare använt opioider fortsätter att hämta ut läkemedlen flera månader efter en operation, vilket ökar risk för beroende, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Avhandlingen visar också att mängden opioider efter större kirurgi kan minskas.
Två nyupptäckta proteinformer kan vara viktiga vid alzheimer9.11.2026 11:34:12 CET | Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat två tidigare okända former av proteinet beta-amyloid som kan bidra till utvecklingen av Alzheimers sjukdom. I studien, som publiceras i Nature Communications, visar forskarna också att ett protein som de tidigare upptäckt kan motverka bildandet av de skadliga formerna, vilket pekar på en möjlig ny behandlingsstrategi mot alzheimer.
Alzheimer hos yngre: hjärnavbildning visar snabbare inlagring av tauprotein5.11.2026 11:25:54 CET | Nyheter
Tau, ett protein som bildar sjukliga ansamlingar vid Alzheimers sjukdom, lagras in mer än dubbelt så snabbt och i större delar av hjärnan hos yngre patienter än hos äldre. Detta framgår i en studie, publicerad i Science Translational Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Fransisco. Resultaten understryker vikten av tidigare diagnos och tillgång till avancerad hjärnavbildning.
Längre östrogenexponering kopplas till bättre kärlhälsa i hjärnan4.11.2026 22:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor som haft en längre reproduktiv period och använt hormonbehandling hade färre tecken på skador i hjärnans små blodkärl senare i livet. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology.
God sömn kopplas till bättre hjärnhälsa vid kardiometabol sjukdom4.11.2026 15:22:01 CET | Nyheter
Personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke som sover bra har bättre kognitiv förmåga och större hjärnvolym än personer med samma sjukdomar som sover dåligt, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Forskarna tror att god sömn kan bidra till att motverka de negativa effekterna på hjärnan hos personer med dessa sjukdomar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum