Dofter lurar hjärnan – tolkas som smak
12.9.2025 11:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Smaksatta drycker utan socker kan uppfattas som söta – och nu vet forskare varför. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Communications, visar att hjärnan tolkar vissa aromer som smak.

När vi äter eller dricker upplever vi inte bara smak, i stället upplever vi en helhet som kallas för smakupplevelse. Denna upplevelse uppstår genom en kombination av smak och lukt, där dofter från maten når näsan via munhålan, så kallad retronasal lukt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att hjärnan integrerar dessa signaler tidigare än man trott – redan i hjärnans smakcentrum (insula) – innan signalerna når främre delen av hjärnan som styr våra känslor och beteenden.
– Vi såg att hjärnans smakcentrum reagerar på smak-associerade aromer som om de vore riktiga smaker. Fynden ger en möjlig förklaring till varför vi ibland upplever smak från enbart doft, till exempel i smaksatt vatten. Det visar hur starkt dofter och smaker samverkar för att göra maten njutbar, vilket kan framkalla begär och uppmuntra till överätande av vissa livsmedel, säger studiens försteförfattare Putu Agus Khorisantono, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
I studien deltog 25 friska vuxna som först fick lära sig att känna igen dels en söt smak, dels en salt/umami-smak, genom kombinationer av smak och doft. Därefter genomfördes två hjärnavbildningssessioner med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), där deltagarna fick antingen smaklös arom eller smak utan doft. Forskarna tränade en algoritm att känna igen mönster i hjärnaktiviteten för söt respektive icke-söt smak, och testade sedan om samma mönster kunde identifieras när deltagarna bara fick känna doft.
Kan ha betydelse för våra kostvanor
Resultaten visade att aromer som associeras med sötma eller sälta/umami inte bara aktiverade samma delar av hjärnans smakcentrum som de faktiska smakerna, utan att de också framkallade liknande aktiveringsmönster. Denna överlappning var särskilt tydlig i de delar av smakcentrum som är kopplade till integration av sinnesintryck.
– Det här visar att hjärnan inte bearbetar smak och doft separat, utan att den redan i smakcentrum skapar en gemensam representation av smakupplevelsen. Denna mekanism kan ha betydelse för hur våra smakpreferenser och kostvanor formas och påverkas, säger studiens sisteförfattare Janina Seubert, docent vid samma institution på Karolinska Institutet.
Forskarna planerar nu att undersöka om samma mekanism gäller för dofter som kommer utifrån, så kallad ortonasal lukt.
– Vi vill ta reda på om aktiveringsmönstret i hjärnans smakcentrum förändras från salt till sött när vi går från ostdisken till de nybakade bullarna i mataffären. I så fall kan det ha mycket stor betydelse för vilka livsmedel vi väljer att konsumera, säger Putu Agus Khorisantono.
Studien har genomförts i samarbete med forskare i Turkiet och har finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC) och Vetenskapsrådet. Forskarna uppger inga intressekonflikter.
Publikation
“Tastes and retronasal odours evoke a shared flavour-specific neural code in the human insula”, Putu Agus Khorisantono, Maria G. Veldhuizen, Janina Seubert, Nature Communications, online 12 september 2025, doi: 10.1038/s41467-025-63803-6.
Kontakter
Janina SeubertSenior forskare och docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel:08-524 82471janina.seubert@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Digitala besök kan minska skillnader i sexuell hälsovård29.7.2026 06:00:00 CEST | Nyheter
Unga personer med adhd är mer benägna att besöka ungdomsmottagningar än sina jämnåriga, medan unga med autism är mindre benägna att göra det. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Autism Research. Resultaten tyder också på att digitala vårdkontakter kan bidra till att minska skillnaderna.
Sociala medier i tonåren ökade inte risken för psykisk ohälsa21.7.2026 13:27:30 CEST | Nyheter
Tiden som tonåringar spenderar på sociala medier kunde inte kopplas till symtom på depression eller ångest fem år senare i en ny svensk studie. Forskningen från Karolinska Institutet har publicerats i Journal of Adolescent Health.
Spädbarnskollaps ovanligt men kan få allvarliga konsekvenser14.7.2026 09:46:12 CEST | Pressmeddelande
Plötslig oväntad spädbarnskollaps under den första levnadsveckan är ovanligt, men kan få allvarliga följder. En ny studie från Karolinska Institutet visar att tillståndet ändå är vanligare än man tidigare uppskattat och lyfter fram åtgärder som kan minska risken.
Enkla verktyg träffsäkra för att förutse äldres hälsa9.7.2026 10:51:58 CEST | Nyheter
Flera verktyg används i dag för att bedöma äldres hälsa och risk för sjukdom, men det är oklart vilka som fungerar bäst. I en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften BMC Medicine, jämförs sju sådana verktyg. Resultaten visar att ett relativt enkelt verktyg – Health Assessment Tool (HAT)– kan vara lika tillförlitligt som mer avancerade och omfattande verktyg.
Epigenetisk kartläggning ger djupare bild av leukemi9.7.2026 10:13:02 CEST | Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Kyoto universitet i Japan har identifierat nya undergrupper av blodcancersjukdomen akut myeloisk leukemi. Studien, publicerad i tidskriften Nature, visar att förändringar i cellernas genreglering kan bidra till att förklara sjukdomens variation och påverka prognos och behandlingsval.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum