Det svenska skogsbruket strider mot EU-rätten

– Det står helt klart att det svenska skogsbruket måste ta mycket större hänsyn till den biologiska mångfalden. Det här är den tredje EU-domen som ställer tydliga krav på omfattande miljöhänsyn vid skogsbruk, krav som det svenska skogsbruket alldeles för sällan lever upp till, säger Beatrice Rindevall ordförande i Naturskyddsföreningen.

Många fågelarter i Europa har under det senaste århundrandet minskat kraftigt i antal. Ett exempel i Sverige är pärlugglan som tidigare var Sveriges vanligaste uggla, men vars förekomst har minskat med 50 procent de senaste tio åren. Anledningen till olika fåglars försvinnande är bland annat förstörelse av deras livsmiljöer genom skogsbruk, men också miljögifter och klimatförändringar. 

För att komma till rätta med situationen fridlystes alla vilda fåglar genom EU:s fågeldirektiv redan 1979, vilket kompletterades med art- och habitatdirektivet 1992. Det senare direktivet ska säkerställa att biologisk mångfald bevaras genom att bland annat skydda arter som är hotade eller sårbara och bevara och återställa naturliga livsmiljöer.

I somras kom en dom från EU-domstolen, som Naturskyddsföreningens jurister nu har tolkat. Domen visar att det svenska sättet att tillämpa artskyddet i skogen, där kalhyggesbruk är dominerande metod, inte är förenligt med EU-rätten. Förbudet mot att avsiktligt döda fåglar och förstöra bon och ägg gäller för alla fåglar.

Enligt domstolen omfattar förbudet skogsbruket, även om syftet med skogsbruket inte är att döda eller förstöra, eftersom det är en accepterad konsekvens av verksamheten. Det är enligt domstolen inte tillåtet att göra en avvägning mot direktivets syfte, så som gjorts i Sverige.

– Naturskyddsföreningen har under lång tid kritiserat det svenska skogsbruket för att det inte bevarar livsmiljöer eller lever upp till varken EU-rättens eller de svenska miljömålens krav. Under tiden sker en allvarlig utarmning av livsmiljöer och den biologiska mångfalden. Nu måste reglerna för hur skogsbruket får bedrivas göras om i grunden för att bli hållbart, säger Beatrice Rindevall.

Att avverka eller gallra under häckningsperiod kan endast göras i skogar där det konstateras att fåglar inte häckar eller där skogens typ och ålder visar att förbuden inte kommer att aktualiseras.

Vid avverkning under övrig tid på året måste hänsyn och försiktighetsåtgärder vara så pass omfattande att dödande och förstörande av bon och att störande (som kan påverka populationsnivån och gynnsam bevarandestatus) för alla fågelarter inte sker.

– Domen visar att det svenska skogsbruket måste ställa om och att myndigheterna måste säkerställa att lagen följs. Fåglarna har varit fridlysta i Sverige sedan vi gick med i EU och de behöver sina livsmiljöer för att kunna fortplanta sig så att fågelpopulationerna räddas. Skogsbruket måste anpassas efter detta, säger Beatrice Rindevall.

Naturskyddsföreningen föreslår generella föreskrifter med exempelvis förbud mot avverkning, gallring och andra skogsbruksåtgärder under häckningstid. Övrig tid på året kan skogsbruk bedrivas med anpassning efter förekomst av arter och skogens typ och ålder.

Här hittar du EU-domstolens dom.