Sverige blir förlorare när EU presenterar fördelning av jordbrukspolitiken

I somras presenterade EU-kommissionen sitt förslag till långtidsbudget för perioden 2028–2034. Trots en övergripande ökning av budgeten föreslås kraftiga nedskärningar för jordbrukssektorn. De öronmärkta medlen för jordbrukssektorn minskade.

Under onsdagen presenterade EU-kommissionen hur fördelningen av jordbruksmedel ska se ut mellan medlemsländerna.

"Sverige och svenska bönder står som tydliga förlorare när de öronmärkta medlen för Sverige minskas med 25 procent jämfört med föregående period. Det i en tid då den svenska livsmedelsproduktionen borde stärkas, inte försvagas," säger Palle Borgström, ordförande för LRF

Det EU-kommissionen presenterat är en minskning med 25 procent från föregående period. Det innebär att Sverige tilldelas 5 miljarder. euro från den föreslagna - budgeten. Detta är 1,69 % av den totala potten som är öronmärkt för jordbruket.

"EU-kommissionen säger sig vilja stärka Europas livsmedelsproduktion – men i praktiken gör man tvärtom. Den föreslagna minskningen drar undan mattan för svenska bönder. Om svenska regeringen inte agerar kraftfullt riskerar våra bönder att hamna i en svår konkurrenssituation. Till slut är det konsumenterna som får betala med stigande matpriser", säger Palle Borgström

För Sverige är situationen särskilt känslig. Våra lantbrukare möter redan höga kostnader och en större regelbörda än många kollegor i andra EU-länder.

Därutöver påverkas lantbrukets förmåga att göra de investeringar som krävs för EU:s gröna omställning. Kommissionens förslag riskerar att bromsa arbetet med att minska utsläpp och stärka den biologiska mångfalden.

"Den gemensamma jordbrukspolitiken skapades för att säkra Europas livsmedelsförsörjning efter kriget. I en tid av klimatförändringar, krig och ekonomisk oro är det viktigare än någonsin att hålla ihop och prioritera jordbruket. EU-kommissionen gör precis tvärtom. Nu vilar ett tungt ansvar på den svenska regeringen", avslutar Palle Borgström.

LRF:s krav:

• Att Sverige kraftfullt motsätter sig en nedmontering av den gemensamma jordbrukspolitiken.
• Att regeringen verkar för Jordbrukets lönsamhet ökar långsiktigt så att jordbruket kan säkra livsmedelsförsörjning och den gröna omställningen.
• Att svenska europaparlamentariker tydligt agerar mot att strategiska sektorer som jordbruket försvagas i en tid av kris.
• Regeringen måste vidta åtgärder för att säkra nästa jordbruksbudget – dels genom att använda möjligheten att skjuta till ytterligare EU-medel till jordbruksbudgeten, dels genom att öka den nationella medfinansieringen.

Fakta

• Minskningen jämfört med nuvarande tilldelning från EU uppgår till över 1,5 miljard euro (220 miljoner euro per år i sju år) vilket innebär att EU-medlen till det svenska jordbruket föreslås bli nästan 25 % mindre än i nuvarande period (2021-2027).
• Sverige tilldelas 5 miljarder euro från den föreslagna budgeten. Detta är 1,69 % av den totala potten som är öronmärkt för jordbruket. (Det blir drygt 700 miljoner euro per år i sju år.)