Flera viktiga steg för mer svensk mat på tallriken

Regeringen inför en ny djurvälfärdsersättning på 1 000 kronor per mjölkko, vilket totalt omfattar 282 miljoner kronor under 2026. Alla som söker och uppfyller kraven får ersättning, utan ytterligare krav än dagens svenska lagstiftning. Ersättningen ges inom ramen för EU:s nya regelverk för nationella lagkrav som överstiger EU-nivån, och gäller under 2026 och 2027. Samtidigt ger regeringen besked om att beteskravet blir kvar. Ett beslut som försämrar konkurrenskraften för svensk mjölkproduktion. 

”Djurvälfärdsersättningen är ett erkännande på att det finns merkostnader för att ha djur på bete. Vilket påverkar den svenska konkurrenskraften. Branschen beräkningar för kostnaden per ko är 2000 kr och en djurvälvärdsersättning på 1000 kr är välkommet. Samtidigt kvarstår behovet av flexibel beteslagstiftning för att kunna erbjuda korna en optimal miljö".

Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande och fortsätter:

”Sverige har en fortsatt negativ trend med minskat antalet kor och mjölkgårdar. Det är avgörande att vi med hjälp av en flexibel beteslagstiftning kan vända den negativa trenden, som resulterat i att 9 av 10 mjölkgårdar har lagt ner sedan slutet av 1980-talet. Det är viktigt om vi vill se fler kor på bete och att fler vågar investera i svensk mjölkproduktion och därmed säkra vår livsmedelsberedskap”.

Regeringen ökar det nationella stödet i norra Sverige med 120 miljoner kronor per år. Enligt typexempel för mjölkgård med 80 kor kan detta innebära mellan 130 000 och 380 000 kronor per år för lantbrukare i norra Sverige.

"Lantbrukarna i norra Sverige, där förutsättningarna ofta är tuffare men där potentialen för produktion i framtiden är god, kan äntligen få se ett rejält lyft av den ekonomiska ersättningen. Vi är glada att regeringen delar vår bedömning om att ett starkare lantbruk i norra Sverige är en viktig del av Sveriges livsmedelsberedskap”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande. 

Jordbruksverket och Livsmedelsverket får resurser för att genomföra Magnus Oscarssons utredning om kontroller i livsmedelskedjan: 50 miljoner kronor 2026, 75 miljoner kronor 2027 och 100 miljoner kronor 2028. Det är ett viktigt steg för att införa en likvärdig myndighetskontroll. 

”En mer likvärdig myndighetsutövning skapar möjlighet för konstruktiv myndighetsdialog, något som lantbrukare länge efterfrågat”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.

Regeringen stärker kunskapsutvecklingen genom att ge SLU medel för ett naturvetenskapligt basår i Umeå, samt att 10 miljoner kronor till Grogrund permanentas.

”En viktig satsning på växtförädling och innovation. Satsningen på ett naturvetenskapligt basår vid SLU i Umeå är ett strategiskt viktigt steg för att locka fler unga till gröna utbildningar och forskning. Att dessutom permanenta stödet till Grogrund med 10 miljoner kronor visar att regeringen ser långsiktigt på växtförädlingens roll i ett hållbart jordbruk”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.

Idag råder det köttbrist i Sverige och dagens budgetspel från regeringen gav inga tydliga besked på hur det ska lösas.

”Svensk nötköttsproduktion saknar en djurvälfärdsersättning för dikor och ett investeringsstöd för mindre producenter. Det behövs även statligt tillväxtkapital samt att staten bidrar till att ta den ökade kostnaden för smittskyddet inom svensk animalieproduktion”. Avslutar Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.