"OM MIN PAPPA LEVER, MÅSTE HAN RÄDDAS NU"

Den 23 september markerar 24-årsdagen av det olagliga frihetsberövandet av den svensk-eritreanske medborgaren Dawit Isaak – journalist, dramatiker och mottagare av Edelstampriset 2024. Han är, tillsammans med sina eritreanska kollegor, världens längst frihetsberövade journalist. Dawit Isaak har hållits fängslad i isolering i 24 år – utan rättegång, utan konsulärt tillträde och helt utan kontakt med sin familj eller juridiska ombud.

Stiftelsen Harald Edelstam, Raoul Wallenberg Centre for Human Rights (RWCHR) och Global Liberty Alliance uttrycker sitt starka stöd för Betlehem Isaaks uppmaning till den svenska regeringen att agera beslutsamt för Dawit Isaaks frigivning – innan det är för sent.

***

Dawit Isaak föddes i Asmara, Eritrea, och flydde den brutala konflikten mellan Eritrea och Etiopien 1985, och slog sig så småningom ned i Sverige. Inspirerad av Sveriges demokratiska värderingar och yttrandefrihet blev Isaak en framstående förespråkare för pressfrihet, mänskliga rättigheter och demokratiska reformer. Efter Eritreas självständighet 1993 återvände han till sitt hemland och var med och grundade Setit – landets första oberoende tidning – där han använde sin penna för att utmana det auktoritära styret.

I september 2001, under ett statligt tillslag mot journalister och reforminriktade politiker – känt som ”G15-rensningen” – greps Dawit Isaak och gömdes undan från omvärlden. Han har aldrig åtalats för något brott, och hans vistelseort är fortfarande okänd.

***

Uttalande från Betlehem Isaak, dotter till den svenske journalisten Dawit Isaak

Den 10 september 2025 skickade jag en uppsättning frågor till Sveriges ambassadör i Eritrea, Jenny Ohlsson. De rör de mest angelägna frågorna som fortfarande kvarstår i min pappas fall (Bilaga 1). Hittills har varken ambassadören eller Utrikesdepartementet svarat på min förfrågan.

Min pappa har varit fängslad i Eritrea sedan september 2001. Han är för närvarande den längst fängslade journalisten i världen. Genom åren har eritreanska myndigheter upprepade gånger sagt till svenska myndigheter att min pappa mår “bra” och fortfarande är frihetsberövad i Eritrea. Se länk. De har inte presenterat några bevis för sina påståenden.

Som svar har svenska myndigheter offentligt uttalat att – i avsaknad av information som tyder på motsatsen – utgår de fortfarande från att han är vid liv. De betonar också att “arbetet fortsätter oförminskat för att uppnå en frigivning av Dawit Isaak”. Se länk. 

Trots detta vägrar svenska myndigheter att dela med sig av detaljerad information om hans fall, inklusive när de senast krävde verifierbart livstecken, konsulärt tillträde, adekvat sjukvård eller hans omedelbara och villkorslösa frigivning. De hävdar att offentligt påverkansarbete till hans förmån skulle kunna äventyra deras ansträngningar att få honom fri. Men efter snart ett kvarts sekel har alla försök att lösa fallet genom tyst diplomati och förhandlingsarbete bakom kulisserna misslyckats.

Denna ovisshet måste få ett slut. Om min pappa lever måste han räddas nu.

I tjugofyra år har Dawit Isaak hållits isolerad, utan någon som helst kontakt med omvärlden – förhållanden som uppfyller den juridiska definitionen av tortyr, påtvingat försvinnande och brott mot mänskligheten[1]. Min pappa har aldrig åtalats för något brott och har ännu inte ställts inför rätta. I över två decennier har vår familj levt i ständig oro för hans hälsa, medan jag och mina två syskon tvingats växa upp utan honom. Under hela denna tid har den eritreanska regimen aldrig ställts inför några verkliga konsekvenser för de fruktansvärda brott den har begått – och fortsätter att begå – mot min pappa, vår familj och hela landet.

Både den svenska och den eritreanska regeringen har enligt internationell rätt juridiska skyldigheter att tillgodose skydd, såsom stadgat bland annat i Wienkonventionen om konsulära förbindelser (1963), konventionen mot tortyr samt sedvanerätt inom internationell rätt. Alla dessa garanterar grundläggande rättigheter, såsom rätten till liv, rättvisa rättsprocesser, skydd mot tortyr,konsulärt stöd och tillgång till juridiskt ombud. Dessa lagar medför även en tydlig skyldighet för de eritreanska myndigheterna att underrätta den svenska regeringen om min far skulle avlida eller bli oförmögen på något sätt.

Jag uppmanar därför den svenska regeringen att utan dröjsmål kontakta Eritreas president Isaias Afwerki och begära följande:

• Dawit Isaaks omedelbara och villkorslösa frigivning samt återförande till Sverige.
• Att hans exakta nuvarande vistelseort avslöjas i väntan på hans frigivning.
• Omedelbar tillgång för oberoende medicinska experter att bedöma min pappas fysiska och psykiska hälsa samt förbereda hans säkra hemkomst.
• Omedelbart konsulärt tillträde och möjlighet att kommunicera med sin familj.
  
  

Om Eritrea inte uppfyller kraven före ett specificerat datum –

• Söka hjälp via tredje parter, såsom Europeiska unionen, Förenta nationerna, Afrikanska unionen och andra intressenter, för att säkerställa Dawit Isaaks omedelbara frigivning och återförande till Sverige.
• Vara beredd att åberopa alla tillgängliga internationella mekanismer, inklusive straffåtgärder som införande av riktade (Magnitsky-) sanktioner, frysning av tillgångar och konton, att upphäva den tvåprocentiga tvångsskatt som Eritrea utkräver från utlandseritreaner, att lägga in veto mot utnämning av eritreanska tjänstemän till internationella organ, indragning av bistånd samt inleda brottsutredningar (enligt principen om universell jurisdiktion).
• Offentligt eskalera min pappas fall med anledning av Eritreas fortsatta brott.
  
  

Sverige måste visa att det finns en politisk vilja att agera med beslutsamhet.

Efter mer än två decennier har den svenska regeringen en juridisk och moralisk skyldighet att uttömma alla bilaterala, regionala och multilaterala medel för att säkerställa min pappas frigivning.

Misslyckandet att agera med skyndsamhet förlänger inte bara hans grymma lidande, utan utgör också ett allvarligt diplomatiskt och moraliskt nederlag som undergräver Sveriges trovärdighet som en global försvarare av mänskliga rättigheter.

Betlehem Isaak

Göteborg, 22 september, 2025

Vänligen se bilaga nedan: Brev daterat den 10 september 2025 till Sveriges ambassadör i Eritrea, Jenny Ohlsson, från Betlehem Isaak.

_{[1] Detta utgör brott mot jus cogens–normer – grundläggande och universellt bindande principer inom internationell rätt, som inga stater får överträda eller avtala bort, inte ens genom fördrag (inga undantag är tillåtna).}

Bilaga

Brev daterat den 10 september 2025 till Sveriges ambassadör i Eritrea, Jenny Ohlsson, från Betlehem Isaak (översatt från svenska och lätt redigerat för att skydda vittnen). 

Betlehem Isaak

Göteborg, den 10 september 2025

Ambassadör Jenny Ohlsson
Sveriges ambassadör i Eritrea
Utrikesdepartementet
SE-103 39 Stockholm
Sverige

Hej Jenny,

Eftersom vi inte kunde ha det utlovade mötet vill jag i stället få skriftliga svar på nedanstående frågor. Vänligen återkom med svar senast den 18 september.

Tack på förhand för att du behandlar detta med det allvar och den prioritet situationen kräver.

1. När kan vi ha ett nytt möte med utrikesministern? Senast vi sågs var i april, och då utlovades en uppdatering inom några veckor. Det har nu gått snart fem månader.
   
   

2. Vad hände med den nya eritreanska ambassadören till Sverige (stationerad i Rom)? När har UD varit i kontakt med honom och när kan ett möte arrangeras, som tidigare utlovats?
   
   

3. När senast krävde Sverige konsulärt tillträde till Dawit Isaak? Vad var Eritreas svar och hur har Sverige agerat efter det?
   
   

4. När senast begärde Sverige Dawit Isaaks omedelbara frigivning? Och med vilka eritreanska företrädare har dessa kontakter ägt rum?
   
   

5. Med anledning av att inget livstecken har mottagits: Sverige har tillgång till underrättelseinformation från 26 länder genom bilaterala samarbeten i EU och allianser samt från USA och Israel. Har Sverige begärt information från allierade underrättelsetjänster för att lokalisera min pappa? Om ja, när och vilka? Om nej, varför inte? Efter 24 år: vet ni eller några av era kontakter var min pappa befinner sig?
   
   

6. Sedan 2015 har Åklagarmyndigheten upprepade gånger vägrat att inleda en brottsutredning mot medlemmar av den eritreanska regimen för de allvarliga brott som begåtts mot min pappa. I december 2020 informerade Utrikesdepartementets rättschef Carl Magnus Nesser Åklagarmyndigheten att ”ett aktivt arbete fortgår i syfte att nå resultat gällande Dawit Isaak och Utrikesdepartementets bedömning är att en eventuell förundersökning skulle riskera att inverka på detta arbete. Vilka åtgärder har regeringen tagit för att få bevis på att vår pappa Dawit Isaak lever sedan dess? Vilka kontakter har tagits med vem och när? 
   
   Eftersom Sveriges ansträngningar att rädda min pappa inte har lett till några meningsfulla resultat, och allvarliga brott mot honom fortfarande pågår – kommer ni nu att rekommendera att Åklagarmyndigheten inleder en brottsutredning mot dem som är ansvariga för att han hålls olagligt fängslad?
   
   

7. Om Sverige och UD vet eller förutsätter att min pappa är vid liv, hur planerar ni konkret att rädda honom? Vänligen specificera med fakta.
   
   

8. Är Sverige villiga att offentligt kräva ett livstecken från min pappa? Om inte, varför? Det är inte orimligt att min pappa lever under mycket svåra omständigheter, såsom isolerat, utsätts för inhuman behandling, inte får relevant medicinsk behandling. När påtalades detta senast för eritreanska myndigheter och till vem?
   
   

9. Är Sverige villigt att sätta en tidsfrist för Eritrea att lämna ett verifierbart livstecken? Om tidsfristen passerar, är ni då redo att verkställa de ”allvarliga konsekvenser” mot eritreanska tjänstemän som ni och företrädare upprepade gånger har hotat med, ifall de inte efterlever Sveriges krav? Är Sverige redo att införa rese-, bosättnings- och visumförbud, samt överväga att begränsa den tvångsmässiga tvåprocentskatten för utlandseritreaner, som en del av de utlovade ”konsekvenserna”? Överväger ni att frysa konton och tillgångar i Sverige? 
   
   

10. Vilka konkreta åtgärder gör ni för att ställa den eritreanska regimen till svars? Sverige har under lång tid krävt konsulärt tillträde till min pappa, något som systematiskt förvägrats av den eritreanska regimen i direkt strid med Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Redan 2013 slog utrikesminister Carl Bildt vid upprepade tillfällen fast att det handlar om ett brott mot internationell rätt. Vilka rättsliga eller diplomatiska åtgärder har Sverige vidtagit som svar på dessa brott mot Wienkonventionen? Varför har det inte fått några konsekvenser för Eritrea att upprepade gånger bryta mot ett grundläggande folkrättsligt avtal?
    
    

11. Utmanar ni nomineringar av eritreanska tjänstemän till nyckelposter i internationella organisationer? Om ja, vilka? Om inte, varför? Är Sverige beredda att begära att USA och EU håller inne visum för medlemmar av den eritreanska ledningen inför resor till FN och andra internationella toppmöten?
    
    

12. Är Sverige redo att begära att EU sanktionerar Eritreas statschef enligt Europeiska unionens globala sanktionsregim mot allvarliga kränkningar och övergrepp av de mänskliga rättigheterna (EUGHRSR)? En officiell sanktionsframställan har varit under behandling inom EU sedan 2023.
    
    

13. Är Sverige redo att föreslå och införa ett separat sanktionssystem mot Eritrea – liknande det som Sverige stödde i fallet med Ryssland efter den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död – i syfte att skydda civilsamhället och politiska fångar?
    
    

14. Samtal mellan utrikesminister Carl Bildt och Eritreas utrikesminister 2013 gjordes det tydligt att Sveriges relationer med Eritrea var begränsade, och att frågan om att öppna en svensk ambassad i Asmara kunde övervägas först när bilaterala problem, som Dawit Isaaks frihetsberövande, lösts. Trots detta fick Eritrea öppna en ambassad i Stockholm – utan att några framsteg skett i Dawit Isaaks fall. Varför ställdes inte krav på frigivningen av Dawit Isaak – eller åtminstone konsulärt tillträde – som villkor för att tillåta Eritrea öppna en ambassad i Stockholm? *Trots detta begärde Sverige 2018 att öppna ett sektionskansli i Asmara, utan att någon framgång uppnåddes i Dawit Isaaks ärende. Varför gjordes inte Dawit Isaaks frigivning – eller åtminstone konsulärt tillträde – till ett villkor för Sveriges beslut att öppna ett diplomatiskt kontor i Asmara och för Eritrea att fortsätta ha en ambassad i Stockholm? 
    
    

15. Sverige har relationer med både EU och AU, bland annat genom Romprocessen, Global Gateway Initiative for Africa, den regionala utvecklingsstrategin för Afrika (2022–2026) och EAC Business & Investment Forum med flera. Vilka kontakter har tagits med afrikanska och eritreanska tjänstepersoner inom ramen för dessa samarbeten? Togs min pappas fall upp i dessa diskussioner?
    
    

16. Har pappas fall kopplats till de planerade projekten och engagemangen från Sveriges sida, inklusive eventuella bidrag till African Development Bank? Och i så fall, på vilket sätt, och vilka kontakter har tagits och när?
    
    

17. Hur avser Sverige att sätta press på Eritrea i min pappas fall samtidigt som man söker samarbete kring oregelbunden afrikansk migration och ekonomisk utveckling? Hur påverkar Eritreas växande strategiska roll på Afrikas horn dessa mål?
    
    

18. President Donald Trump har nyligen undertecknat en verkställande order som innebär att felaktiga frihetsberövanden av amerikanska medborgare i andra länder betraktas som ett statligt ansvar med statsnivåkonsekvenser. En ny beteckning – State Sponsor of Wrongful Detention – införs, vilket möjliggör åtgärder som visumförbud, resebegränsningar, ekonomiska sanktioner och exportkontroller mot stater som systematiskt frihetsberövar amerikaner eller andra medborgares fall där USA har ett nationellt intresse. Är Sverige redo att framföra en begäran till USA om att rikta en formell framställning till Eritrea i fallet Dawit Isaak, med hänvisning till att den nya presidentordern även omfattar utländska medborgare?
    
    

19. Överväger den svenska regeringen att införa en liknande åtgärdsram för att skydda svenska medborgare som felaktigt frihetsberövas utomlands? Är Sverige villigt att ta ledningen inom Europeiska unionen för att driva på för ett EU-omfattande antagande av en sådan beteckning? Om inte – vilka andra medel vidtar den svenska regeringen för att skapa ett fullt koordinerat angreppssätt tillsammans med sina EU-partners mot olaglig och godtycklig frihetsberövning av svenska medborgare?
    
    

20. Har Sverige undersökt möjligheten till ett fångutbyte med ett annat land som har en eritreansk fånge? Om ja – vilka kontakter har tagits och när? Om nej – varför inte?
    
    

21. I kommissionens betänkande kring Granskning av arbetet med att försöka uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minahi (SOU 2022:55) nämns att det tagits initiativ till en högnivådialog som Sverige tog under 2017, tillsammans med Norge, Schweiz och Tyskland, den s.k. fyrnationsdialogen. Inom ramen för denna dialog reste en svensk delegation ledd av kabinettssekreterare Annika Söder till Asmara i mars 2017. Under 2018–2019 har denna fyrnationsgrupp tillsammans med eritreanska regeringsföreträdare genomfört dialogseminarier om bl.a. migration och mänskliga rättigheter. Framfördes några krav om omedelbar frigivning av min pappa då? Vad var det exakta resultatet av denna fyrnationsdialog? Jag begär att få ta del av all dokumentation som rör dessa diskussioner.
    
    

22. I samma betänkande från Granskningskommissionen omnämnts att utrikesminister Ann Linde samtalar i december 2020 med Eritreas utrikesminister om Dawit Isaak, Linde frågar om utrikesministern kan ge någon ny information i fallet och ”om han kan bekräfta att Dawit Isaak är vid liv och vid god hälsa”. Varför krävde inte då utrikesministern ett livsbevis? Varför krävde Anne Linde inte den omedelbara frigivningen av min pappa vid detta tillfälle? 
     

23. Vad exakt innebär regeringens upprepade påstående att man ”fortsätter sina ansträngningar för att säkerställa frigivningen av Dawit Isaak”?  Vad består dessa ansträngningar av i praktiken, ge gärna namn, datum, kontakt, och hur mäts ansträngningarnas effektivitet?
    
    

24. Hur har Sveriges så kallade "tysta diplomati" i fallet Isaak kompletterats med offentliga markeringar eller påtryckningar – om alls? Om inte: varför inte?
    
    

25. Vilka diplomatiska kontakter har tagits med eritreanska företrädare sedan januari 2023? Har Sveriges ambassad i Addis Abeba eller andra diplomatiska kanaler haft kontakt med Eritrea i frågan – och i så fall när, med vem och i vilken form (t.ex. möte, samtal, not, etc.)?
    
    

26. Har regeringen eller UD begärt stöd från internationella aktörer (EU, FN, AU, USA) i ärendet under den senaste mandatperioden? Vilka organisationer eller länder? Vilket gensvar har givits?
    
    

27. Sverige har en ambassadör för mänskliga rättigheter – vilken roll spelar ambassadören exakt i min pappas ärende? 
    
    

28. Jag begär även att få ta del av de intervjuer som ni har genomfört med vittnen och andra personer som har lämnat information i min pappas fall, under perioden från september 2001 till och med september 2025.
    
    

Tacksam om jag kan få svar på dessa frågor skriftligt senast den 18 september. 

Med vänliga hälsningar,
Betlehem Isaak

*Reviderad text.