Ännu en budget som missar klimat – och miljömålen

– Knappt fyra procent av det stora reformutrymmet läggs på miljöbudgeten, vilket är helt otillräckligt för att nå klimat- och miljömålen. Tvärtom leder regeringens politik till att utsläppen ökar kraftigt. Det är allvarligt och oansvarigt och bryter mot regeringens egna löften till väljarna om att klara klimatmålen, säger Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen.

– Regeringen satsar mer på att subventionera fossila bränslen än vad hela miljöbudgeten uppgår till. Det är ekonomiskt vanvett att sponsra klimatkrisen med skattepengar - staten måste avskaffa de fossila subventionerna. Vi saknar dessutom de helt nödvändiga satsningarna på att öka takten på järnvägsunderhållet, bygga fler järnvägsspår och stötta kommunerna med mer pengar till cykel- och kollektivtrafik, säger Beatrice Rindevall.

– Klimatministern har hävdat att Sverige missar EU:s klimatmål till 2030 på grund av felaktiga underlag från Naturvårdsverket. Det är uppseendeväckandet att regeringen försöker lägga skulden för sin politik på en myndighet. De missade klimatmålen handlar om att regeringen medvetet har prioriterat en politik som ökar utsläppen i transportsektorn och undvikit klimatåtgärder i skogsbruket, inget annat, säger Beatrice Rindevall.

– Det är anmärkningsvärt att regeringen går vidare med miljardsubventioner till kärnkraft. Satsningen på ny kärnkraft låser in oss under lång tid vid ett dyrt kraftslag och riskerar att leda till att klimatomställningen försenas, eftersom investeringarna i snabb, billig, förnybar el stannar av. Det kan leda till hundratals miljoner ton högre utsläpp. Den överlägset mest effektiva klimatsatsningen är att fortsätta möjliggöra dagens snabba utbyggnad av förnybar el och skrota planerna på ny kärnkraft, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

–Just nu riskerar 2249 arter att bli utrotade i Sverige. Samtidigt satsar regeringen mer pengar på att minska den redan sårbara vargstammen än på genomförandet av naturrestaureringsförordningen. De naturvårdsinsatser som görs kompenserar inte heller på långa vägar för att naturvårdsbudgeten minskats kraftigt denna mandatperiod och det görs inte någon satsning på skydd av värdefull natur. Idag avverkas värdefulla skogar, vilket i många fall skulle kunnat undvikas om det funnits tillräckligt med ersättning till skogsägare för skydd. Dessutom är skötseln av nationalparker och naturreservat eftersatta, säger Beatrice Rindevall.  

– Att behålla betesrätten är ett klokt besked för såväl korna som för den biologiska mångfalden. Vi har tidigare föreslagit att mjölkbönder ska få ersättning med bibehållen betesrätt och utan att försämra djurvälfärden, och vi välkomnar att regeringen har hörsammat detta. Våra svenska betesmarker är mer artrika än tropiska regnskogar, men av dessa återstår bara en spillra. Större ytor landskap behöver därför hållas öppet och för det krävs fler betande djur, säger Karin Lexén.

– PFAS kan orsaka cancer och andra allvarliga sjukdomar. Men idag finns PFAS i sjöar, vattendrag och till och med i vårt dricksvatten över hela landet. Det är hög tid att agera. Sanering av förorenade områden är viktig för att inte sprida miljögifter som PFAS. Att regeringen säger sig satsa 85 miljoner på sanering stämmer tyvärr inte då budgetposten totalt sett får en nedskärning på 250 miljoner kronor. Det kostar oerhört mycket att sanera PFAS-förorenade områden. Hittills har pengarna räckt främst till inventering och kartläggning, och inte till sanering, så den här budgeten är långt ifrån tillräcklig, säger Karin Lexén.

En fullständig analys av statsbudgeten kommer att finnas under dagen på Naturskyddsföreningens webbsida.