Satsningar på idrott i budgeten

Sedan tidigare har regeringen presenterat en satsning på idrottsanläggningar där 250 miljoner kronor avsätts per år under 2026 och 2027. Medlen ska nyttjas till bland annat nybyggnad och renoveringsprojekt. 

– Det är positivt att regeringen har hörsammat problematiken med brist på idrottsytor, det är en av idrottsrörelsens största utmaningar. Barn och unga hamnar i köer i stället för i rörelse. Så kan vi inte ha det. För att idrottsrörelsen ska kunna fortsätta bidra till att bygga ett starkare Sverige krävs plats att vara på, säger Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet.  

Som en del av ett större åtgärdspaket för att stärka barns och ungas villkor i utanförskapsområden satsar regeringen 90 miljoner per år 2026−2028 till civilsamhället för att öka simkunnigheten i de områden där regeringen bedömer att utanförskapet är större.  

– Antalet tragiska drunkningsolyckor som var i somras blixtbelyste verkligen behovet av simkunnighet. Det är en färdighet som kan rädda liv. Jag är glad över att regeringen ser den viktiga roll som civilsamhället kan spela i det avseendet. I föreningslivet finns kunskapen men också sammanhang och gemenskap för barn och unga, säger Anna Iwarsson.  

För idrottsrörelsens arbete i socioekonomiskt svaga områden försvinner samtidigt 14 miljoner som nyttjats till att stötta föreningar i utanförskapsområden som inte är på Polisens lista över utsatta områden. Regeringen minskar även stödet till Idrott 65+ från 70 miljoner till 20 miljoner. Idrottsrörelsen har sedan 2020 haft medel för att förenkla för gruppen över 65 år att delta i föreningsidrott.  

– Utmaningar med stillasittande, växande hälsoklyftor och ökad otrygghet är inte isolerade till de så kallade utanförskapsområdena. De medel vi haft för dessa områden har varit en viktig kugge i idrottsrörelsens breda inkluderingsarbete. Verksamheten inom Idrott 65+ har utvecklats starkt de senaste åren. Antalet medverkande förbund har ökat och intresset bland idrottsföreningar fortsätter att växa. Vi vet att föreningsidrott bidrar till ökad hälsa, välmående och social samvaro. Därför är det olyckligt att medlen tas bort respektive minskar, säger Anna Iwarsson. 

Ökat stöd till elitidrott lyser med sin frånvaro i regeringens budgetproposition. Sverige har minst pengar för elitidrott jämfört med andra jämförbara länder. Många nationer har satsat på idrott vilket gör att förutsättningarna har förändrats snabbt och Sverige har halkat efter. 

– Elitidrottare lever ofta under ekonomisk osäkerhet. Dessutom hamnar de ofta utanför vårt gemensamma trygghetssystem och har inte råd att bli sjuka eller vara föräldralediga. Idrottsrörelsen behöver ett stärkt elitidrottstöd och inrättande av statliga elitidrottsstipendier – för att svenska elitidrottare ska kunna vinna medaljer, och må bra under och efter karriären, säger Anna Iwarsson. 

För mer information kontakta  

Anna Iwarsson 
Ordförande Riksidrottsförbundet 
076-344 50 60