Budgetkommentar: Viktiga satsningar men rätt åtgärder för omställningen saknas

Bland regeringens satsningar finns ökade medel till Klimatklivet, ett förlängt stöd till lätta ellastbilar till och med 2028 och en förstärkning av miljökompensationen för godstransporter på järnväg till 885 miljoner kronor per år, fram till 2030. Dessutom ökas anslaget till icke-statliga regionala flygplatser, från 210 till 528 miljoner kronor per år och en satsning görs på Sjöfartsverket, bland annat för drift av isbrytning. Dessa satsningar är positiva och har tidigare efterfrågats av Transportföretagen.

– Det är bra att regeringen fortsätter investera i elektrifiering, järnväg och flyginfrastruktur. Men transportsektorns gröna omställning är bredare än så och för att få verklig fart på omställningen av de tunga transporterna krävs fler träffsäkra åtgärder. Vi saknar fortfarande det mest kraftfulla verktyget för att skynda på elektrifieringen: en riktad sänkning av elskatten för tunga elfordon. Det är en åtgärd som både vi och regeringen ser potentialen i, men som ändå uteblir, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.

Regeringen konstaterar själva att en riktad energiskattesänkning för tung trafik kan bidra till elektrifieringen, men väljer i stället att prioritera breda skattesänkningar för hushåll och företag, med hänvisning till risken för gränsdragningsproblematik.

Regeringen bör stimulera efterfrågan på hållbara transporter

Transportföretagen ser också med oro på den fortsatt svaga betalningsviljan för tysta och utsläppsfria godstransporter inom offentlig sektor. Regeringen bör ta en mer aktiv roll i att stimulera efterfrågan på hållbara transportlösningar i offentliga upphandlingar av godstrafik.

– Svenska transportföretag är redo att ställa om, men kan inte stå med hela notan själva. I dag är betalningsviljan för utsläppsfria godstransporter ofta låg, även inom offentlig sektor. Här behöver regeringen visa vägen och skapa incitament för att hållbara transporter verkligen ska efterfrågas, säger Tina Thorsell.

Transportsektorn riskerar utelämnas från utbildningssatsningar

Regeringens förslag om att satsa 524 miljoner kronor på utbildning och matchning på arbetsmarknaden är välkommet. Höjda ersättningsnivåer inom yrkesvux, förlängning av ersättningsbesked till kommunerna liksom en fortsatt satsning på pilotprojektet Nationell Yrkesutbildning till 2028 är alla viktiga satsningar. Men Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen,  har tidigare varnat för att branschens kompetensförsörjning inte tillgodoses då det saknas öronmärkta resurser till transportsektorn inom arbetsmarknadsutbildningar.

Dessutom är flera delar av transportsektorn utestängda från regeringens satsning på Nationell Yrkesutbildning, på grund av regelverk som inte är anpassade till regeringens satsning. Detta trots att statens kostnad för varje skapat arbetstillfälle i transportsektorn är låg, och etableringsgraden på arbetsmarknaden efter en transportrelaterad utbildning ligger i topp bland alla yrkesutbildningar.

Kollektivtrafiken fortsatt lågt prioriterad och dyrare arbetspendling

Sveriges Bussföretag uttrycker också stor oro över att regeringen inte går vidare med det tidigare remitterade förslaget om till hälften slopad förmånsskatt på periodkort i kollektivtrafiken. OECD och Klimatpolitiska rådet har upprepade gånger kritiserat Sverige för att inte göra tillräckligt för att främja kollektivt resande. Dessutom ska beloppsgränsen höjas för när ett reseavdrag får göras, från 11 000 kronor till 15 000. Detta innebär att det blir dyrare att arbetspendla, oavsett om man reser kollektivt eller med bil. Höjningen med 4 000 kronor gör att kostnaden kan öka med upp till 2 000 kronor per år, beroende på vilken marginalskatt man har.

– Att regeringen återigen väljer bort en reform som skulle ha gynnat både klimatet och hushållens ekonomi är svårt att förstå. Det hade varit ett viktigt stöd till alla som pendlar kollektivt, och en tydlig signal om att kollektivtrafiken är en bärande del av klimatomställningen. Vi kan konstatera att det kollektiva resandet inte har varit en prioriterad fråga under den här mandatperioden. Det behöver förändras, säger Anna Grönlund, branschchef för Sveriges Bussföretag.