Marginell förändring av gymnasiebehörigheten

Av de nästan 124 000 elever som gick ut nian i våras var 84,1 procent behöriga till något av gymnasieskolans nationella program. De 15,9 procent som saknade behörighet motsvarar nästan 19 700 elever. Det är visserligen en marginell förbättring mot förra årets niondeklassare där 16,3 procent saknade behörighet, men fortfarande saknar många elever möjligheter att läsa vidare på ett nationellt gymnasieprogram.  

– Skolverket och skolan behöver fortsätta ansträngningarna för att fler elever ska bli behöriga till gymnasieskolan. Det är viktigt både för eleven och hela samhället att fler kan gå vidare direkt till en gymnasieutbildning, säger Anders Duvkär, enhetschef på Skolverket.

	2020/21	2021/22	2022/23	2023/24	2024/25
Behöriga till gymnasieskolan	86,2%	85,0%	85,2%	83,7%	84,1%

Utlandsfödda har ökat sin behörighet

Behörigheten har ökat bland utlandsfödda elever och störst förändring syns för de elever som har invandrat före skolstart. Jämfört med våren 2024 har andelen behöriga till gymnasiet i den här gruppen ökat med 1,4 procentenheter våren 2025.

Samtidigt har andelen behöriga minskat marginellt för elever med svensk bakgrund och bland elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige.

Skolverket har tidigare i höstas publicerat en rapport om likvärdighet som uppmärksammade att betygsresultaten under senare år har förbättrats för utlandsfödda elever men försämrats för svenskfödda elever. Det mönstret fortsätter i och med årets slutbetyg.

Skillnaden mellan flickor och pojkar minskar

En trend som synts under de senaste läsåren är att skillnaden mellan flickors och pojkars betygsresultat har minskat. Denna trend syns även i årets resultat.

Våren 2025 var 84,4 procent av flickorna och 83,8 procent av pojkarna behöriga till ett nationellt program. Skillnaden mellan könen i behörighet har aldrig varit så liten som nu.  

Det beror framför allt på att flickornas resultat har sjunkit mer än pojkarnas under de senaste läsåren. Betygsutvecklingen skiljer sig dock åt mellan olika elevgrupper och försämringen syns främst bland flickor med svensk bakgrund.

Av vårens niondeklassare var 87,3 procent av flickorna med svensk bakgrund och 87,8 procent av pojkarna med svensk bakgrund behöriga till ett nationellt program. För elever med utländsk bakgrund var 77,0 av flickorna och 73,5 av pojkarna behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. 

Betygsstatistiken finns på kommun- och skolnivå

På Skolverkets webbplats redovisas betygsresultaten för riket men även för län, kommuner, huvudmän och skolenheter.

• PM - Slutbetyg i grundskolan 2024/2025

• Sveriges Officiella statistik, statistik på riksnivå
• Statistik på kommunnivå (kommunala och fristående skolor)

Relaterad information

Likvärdigheten i slutet av grundskolan

Könsskillnader i skolresultat

Grundskola i glesbygd

Kontaktuppgifter

Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se.

För frågor om statistiken mejla till utbildningsstatistik@skolverket.se.

Fakta om behörighet

Med behörighet till gymnasieskolans nationella program avses behörighet att söka till ett yrkesprogram, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk samt i minst ytterligare fem ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.

Fakta om betyg

Forskning och flera uppföljningar har visat att betygen inte alltid speglar elevernas kunskapsnivå. Det kan dels finnas inslag av betygsinflation, dels finnas skillnader i bedömning mellan lärare och skolor. För att betygen ska bli mer rättvisande och på ett bättre sätt spegla elevernas kunskapsnivå har regeringen tillsatt en statlig betygsutredning.

Skolverket publicerar internationella studier som är konstruerade för att mäta kunskapsutveckling över tid, exempelvis TIMSS om kunskaperna i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8 som publiceras i december 2024.