Majoritet struntar i distansarbete – unga sticker ut

Pandemin innebar att kontorsarbetare världen över började jobba på distans. Många beskrev förändringen som ett paradigmskifte och spådde att distansarbetet var här för att stanna. Mängder av arbetsgivare försökte locka personal med en “work from anywhere”-policy. Nu visar undersökningen “Jobbsökning i Sverige” från Jobbland att arbetssökande inte lägger särskilt stor vikt vid möjligheten till distansarbete. Hela 71 procent av de svarande uppger att de inte påverkas av eller blir mer benägna att söka en tjänst utan möjlighet till distansarbete. 23 procent uppger att de blir mindre benägna att söka. Andelen som uppger sig mindre benägna att söka trendar dessutom nedåt. Förra året uppgav 26 procent att de var mindre benägna att söka ett jobb om det inte fanns möjlighet till distansarbete.

För kontorsarbetare är siffrorna något lägre men de som inte påverkas eller föredrar tjänster som inte erbjuder distansjobb uppgår fortfarande till 54 procent. För arbetslösa, oavsett yrkeskategori, uppgår siffran till 75 procent. 

När respondenterna ombads ranka de tre viktigaste faktorerna när de överväger att söka ett nytt jobb fanns distansarbete endast med i 17 procent av svaren. I stället var det faktorer som lön, balans mellan yrkes- och privatliv och jobbets meningsfullhet som rankades högst. 

– För många är arbetsplatsen mer än en plats för arbete, den är en källa till gemenskap och sammanhang. Hemarbete kan kännas bekvämt ibland men det är sällan där människor hittar samma energi och tillhörighet. I dag ser de flesta svenskar distansarbete som en trevlig bonus snarare än ett krav. Teknik kan förändra våra vanor men aldrig människans grundläggande behov av närvaro och relationer, säger Anita Rae, arbetsmarknadschef på Jobbland och Jobbsafari.

Hur viktigt möjligheten till distansjobb anses vara skiljer sig mellan olika målgrupper. Den åldersgrupp som i högst utsträckning uppger att de är mindre benägna att söka ett jobb där de inte kan jobba på distans är de mellan 46 och 50 år, en ålder då många har barn i unga tonåren. Bland dem uppger 39 procent att det gör dem mindre benägna. De åldersgrupper som lägger minst vikt vid möjligheten till distansarbete är de mellan 18-25, 26-30 och mellan 56-60. I de grupperna uppger 75, 69 respektive 42 procent att de inte påverkas alls gällande sitt val att söka jobbet.

– Det är otroligt tydligt hur livspusslet i vissa delar av livet är svårt att få ihop och då uppskattar många den flexibilitet som distansarbetet erbjuder. Samtidigt ser vi hur flera stora arbetsgivare skärper sina riktlinjer för distansarbete. Framöver blir den stora frågan hur arbetslivet kan förenas med människors behov av balans och gemenskap. Det handlar inte bara om var vi arbetar utan om hur vi kan skapa ett hållbart arbetsliv som fungerar i längden, säger Anita Rae.