Kvinnor som missar sin första mammografi har ökad risk att dö i bröstcancer

Sedan början av 1990-talet erbjuds kvinnor i Sverige regelbunden mammografi, vilket har bidragit till att dödligheten i bröstcancer har minskat. Trots detta väljer en betydande andel att inte gå på sin första undersökning. Forskarna bakom den nya studien ville undersöka vilka konsekvenser detta får på längre sikt. Studien bygger på data från det svenska mammografiscreeningsprogrammet och nationella hälsoregister, och omfattar nästan 433 000 kvinnor i Stockholm mellan 1991 och 2020, med uppföljning i upp till 25 år. Resultaten visar att 32 procent av alla kvinnor som kallades till sin första screening avstod. Dessa kvinnor var också mindre benägna att delta i kommande undersökningar, vilket ofta ledde till en senare diagnos och sämre prognos.

– Att hoppa över den första mammografin orsakar förstås inte cancer, men det är en stark indikator på vem som löper risk för sen upptäckt och högre dödlighet. Våra resultat visar att missad första mammografi inte bara är ett engångsval, utan ofta markerar början på ett långvarigt mönster av att utebli från kontroller, säger studiens försteförfattare Ziyan Ma, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

När de kvinnor som hoppade över sin första screening senare fick en bröstcancerdiagnos, upptäcktes sjukdomen oftare i ett mer avancerat stadium. Risken att få stadium III-cancer var ungefär 1,5 gånger högre, och för stadium IV var risken hela 3,6 gånger högre jämfört med de som deltog i första mammografin.

Över en uppföljning på 25 år hade nästan 1 procent av de som inte deltog avlidit i bröstcancer, jämfört med 0,7 procent bland deltagarna – en skillnad som motsvarar en 40 procent högre risk att dö i sjukdomen.

Däremot var den totala andelen kvinnor som insjuknade i bröstcancer nästan densamma i båda grupperna, cirka 7,7 procent. Detta visar, enligt forskarna, att den ökade dödligheten framför allt beror på fördröjd upptäckt snarare än fler insjuknanden.

– Ärftlighet är en välkänd och oföränderlig riskfaktor för bröstcancer och kvinnor med en familjehistoria följs ofta noggrannare. Vår studie visar att risken att avlida i bröstcancer är ungefär lika hög om man uteblir från den allra första screeningundersökninen. Till skillnad från genetisk predisposition för bröstcancer är detta ett beteende som går att påverka. Eftersom 30 procent av de kvinnor som kallas till screening väljer att inte delta, finns en betydande möjlighet att rädda liv genom ökad medverkan. Dessa kvinnor kan identifieras tidigt vilket ger sjukvården en unik chans att genom riktade insatser som påminnelser och stöd främja deltagandet, säger Kamila Czene, sisteförfattare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Viktiga samarbetspartners inkluderar Zhejiang University i Kina samt kliniska samarbeten med Södersjukhuset och S:t Görans Sjukhus. Studien finansierades av Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

”First mammography screening participation and breast cancer incidence and mortality in the subsequent 25 years: population based cohort study”, Ziyan Ma, Wei He, Yuqi Zhang, Xinhe Mao, José Tapia, Per Hall, Keith Humphreys, Kamila Czene, BMJ, online 25 september 2025, doi: 10.1136/bmj-2025-085029

Fakta om mammografiscreening i Sverige 

Alla kvinnor i åldern 40 till 74 år kallas vartannat år till kostnadsfri mammografi. Syftet är att upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede, ofta innan symtom hunnit visa sig. Undersökningen görs med röntgen och tar bara några minuter.