Rättsskandal för svenska familjeskogsbrukare – felöversättning i Bryssel har inneburit stor rättsosäkerhet och orimliga kostnader för samhället och svenska skogsägare

-Detta är en rättsskandal på både EU och svensk nivå. Vi kräver att regeringen omedelbart tillsätter en haverikommission för att utreda hur detta kunde ske, hur de drabbade ska kompenseras och hur man säkerställer att det aldrig händer igen, säger Palle Borgström

LRF har i över tio års tid påtalat för myndigheter och regering att EU:s fågeldirektiv tillämpas på ett annat sätt än i övriga Europa där skogsägare i Sverige drabbas hårdare än i andra länder. En avgörande orsak har nu visat sig vara en felaktig översättning.

-Det är oacceptabelt att svenska myndigheter och domstolar under lång tid tillämpat en felaktig översättning av EU:s fågeldirektiv, vilket har drabbat tusentals skogsägare och i flera fall miljontals kronor i kostnader för den enskilde, säger Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund

I Sverige finns det 300.000 familjeskogsägare. Enligt statistik från Skogsstyrelsen har runt 1000 avverkningsanmälningar bara de tre senaste åren på olika sätt stoppats, gått till domstol eller på andra sätt krävt extra åtgärder av skogsägaren. Mörkertalet är stort då detta har pågått under många år. Den uteblivna intäkten till skogsägare och bönder kan vara upp till en miljard kronor. Utöver det tillkommer kostnader för domstolsprocesser, uteblivna arbetstillfällen och skatteintäkter. 

LRF kräver nu att regeringen tillsätter en haverikommission för att granska vilket ansvar myndigheter och domstolar har, vilken skada skogsägare lidit och möjlighet till kompensation samt hur detta kan förhindras i framtiden.

– Det handlar om att återupprätta rättssäkerheten och förtroendet för myndigheternas hantering av EU-lagstiftning. Skogsägare ska inte behöva bära konsekvenserna av statens misstag, säger Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.

LRF föreslår att Haverikommissionen ska få följande uppdrag:

• Kartlägga hur många skogsägare som påverkats och vilken ekonomisk skada som uppstått.
• Undersöka varför myndigheter inte upptäckt felet – eller om de känt till det utan att agera.
• Analysera varför svenska domstolar dömt utifrån den felaktiga översättningen, istället för den korrekta EU-versionen.
• Föreslå åtgärder för att säkerställa korrekt implementering av EU-lagstiftning i svensk rätt.
• Föreslå åtgärder för att säkerställa att myndigheter utgår från EU-rättens faktiska innehåll vid utformande föreskrifter och riktlinjer.
• Föreslå hur svenska domstolar ska garanteras att döma utifrån EU-rättens faktiska innehåll.
• Utreda möjligheter till kompensation för drabbade skogsägare.

Bakgrund
Skogsutredningen har visat att den svenska översättningen av fågeldirektivet avviker från originaltexten på avgörande punkter. Detta har lett till att svenska myndigheter och domstolar tillämpat regler som inte överensstämmer med EU:s beslut, vilket i sin tur har påverkat skogsägarnas rätt att bruka sin mark.

LRF har länge påtalat behovet av rättssäkerhet och tydliga regler för skogsbruket. Den aktuella situationen visar att systemet brister i kontroll och ansvarstagande.

Vad innebär skillnaden i översättningar? 
I artikel 5d anger den svenska versionen att förbudet att bruka omfattar störningar i den mån som de ”inte saknar betydelse”, vilket kan framstå som en presumtion för att störningen har betydelse och att man måste konstatera eller bevisa att störningen närmast är ”betydelselös” för att inte omfattas av förbudet. Det är en mycket stor skillnad att bedöma om en störning ”saknar betydelse” jämfört med de övriga språkversionerna där det för att förbudet ska vara aktuellt krävs att störningen ”ska ha väsentlig betydelse”. 

Konsekvens: I Sverige måste skogsägare bevisa att störningen är betydelselös för arten för att kunna fortsätta bruka skogen, i övriga Europa ska brukande av skogen stoppas om störningen har väsentlig betydelse för arternas överlevnad i landet. 

Fakta om skogen
LRFs rapport ”Skogen – ryggraden i landsbygdens ekonomi” sammanställer fakta och statistik om skogens betydelse för Sverige. I rapporten finns även länssiffror.

Bakgrunden till rapporten är den stora mängd politiska förslag, bland annat från EU, som riskerar att leda till minskade intäkter från skogsbruket. Många skogsägare drabbas även hårt av tillämpningen av artskyddsförordningen, som bidrar till att skogsägare inte kan bruka sin mark utan att ersättning betalas ut från staten.  
  
Rapportens slutsatser: 

• Skogen möjliggör lantbruk och livsmedelsberedskap 
  Omkring hälften av de intäkter som lantbrukare får från skogen återinvesteras i lantbruket. Begränsat skogsbruk leder direkt till minskade investeringar, minskad skogsskötsel och risk för att räntor inte kan betalas. 

• Skogen är landsbygdens bank 
  Det samlade värdet på den skogsmark som ägs av enskilda i Sverige uppgår till hela 867 miljarder kronor. Skogen möjliggör lån och investeringar i landsbygdens utveckling. 

• Skogen skapar jobb 
  I flera regioner uppgår skogsnäringens andel av sysselsättningen till över sex procent. Den process som sysselsätter tusentals personer i varje region börjar ofta med en enskild skogsägare. 

• Försvagad äganderätt slår brett 
  När skogsägare hindras från att bruka sin mark, utan att kompenseras, minskar både investeringar i företagande och skogsskötsel. En fjärdedel av LRFs skogsägande medlemmar uppger att de inte kan betala sina räntor till banken vid en sådan utveckling.