Enkelt test kan förutsäga risk för svår leversjukdom
29.9.2025 09:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften The BMJ, visar att en enkel blodanalys kan förutsäga risken att utveckla allvarlig leversjukdom. Metoden kan börja användas i primärvården redan nu och bidra till tidigare upptäckt av skrumplever och levercancer.

– Det här är sjukdomar som blir allt vanligare och som har dålig prognos om de upptäcks sent. Vår metod kan förutsäga risken att insjukna inom tio år och bygger på tre enkla blodprover som redan tas rutinmässigt, säger Rickard Strandberg, anknuten forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, som utvecklat testet tillsammans med Hannes Hagström vid samma institution.
I studien har forskarna vid Karolinska Institutet, tillsammans med kollegor i Finland, utvärderat hur bra metoden är på att beräkna risken för allvarliga leverkomplikationer. Modellen, som kallas CORE, togs fram med avancerade statistiska metoder och bygger på fem faktorer: ålder, kön samt nivåer av tre vanliga levervärden (AST, ALT och GGT), som mäts vid många hälsokontroller.
En webbaserad kalkylator
Målet har varit att ta fram ett verktyg som är enkelt att använda i primärvården, där de flesta patienter först söker vård. En webbaserad kalkylator finns redan nu tillgänglig för vårdpersonal på www.core-model.com.
– Det här är ett viktigt steg mot att kunna erbjuda tidig screening för leversjukdomar i primärvården. Läkemedelsbehandling finns nu tillgänglig, snart även i Sverige, för att behandla personer med hög risk att utveckla leversjukdom, säger Hannes Hagström, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, som lett forskningen.
Studien bygger på data från över 480 000 personer i Stockholm som genomgick hälsokontroller mellan 1985 och 1996. Forskarna följde deltagarna i upp till 30 år och kunde se att cirka 1,5 procent utvecklade allvarlig leversjukdom, såsom skrumplever (cirros), levercancer eller behov av levertransplantation.
Hög träffsäkerhet
CORE-modellen visade sig ha hög träffsäkerhet: den kunde skilja mellan personer som utvecklade sjukdom och inte i 88 procent av fallen, vilket är bättre än den idag rekommenderade metoden FIB-4.
– Det har saknats bra verktyg i primärvården för att upptäcka risken för svår leversjukdom i tid. FIB-4 är inte anpassad för den allmänna befolkningen och är mindre effektiv när det gäller att förutsäga framtida risk för svår leversjukdom, säger Hannes Hagström.
Modellen testades även på två andra befolkningsgrupper i Finland och Storbritannien, där den också visade god förmåga att förutsäga risk. Forskarna betonar att den behöver testas ytterligare i grupper med särskilt hög risk, till exempel personer med typ 2-diabetes eller obesitas. De ser också behov av att integrera modellen i journalsystem för att underlätta användningen i vården.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, Helsingfors universitetssjukhus, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd i Finland. Den har finansierats av Vetenskapsrådet, Region Stockholm (CIMED) och Cancerfonden. Hannes Hagström har ett flertal samarbeten med läkemedelsindustrin gällande prognos av leversjukdomar, men inget som är relevant för den aktuella studien.
Publikation
“Use of new CORE risk score to predict 10 year risk of liver cirrhosis in general population: population based cohort study”Rickard Strandberg, Fredrik Åberg, Juho V Asteljoki, Panu K Luukkonen, Veikko Salomaa, Antti Jula, Annamari Lundqvist, Satu Männistö, Markus Perola, Mats Talbäck, Niklas Hammar, Hannes Hagström, The BMJ, online 29 september 2025, doi: 10.1136/bmj-2024-083182.
Kontakter
Hannes HagströmAdjungerad professor vid Karolinska Institutet och specialistläkare inom hepatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset
Tel:070-743 0996hannes.hagstrom@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Tarmcancer-screening kan minska dödligheten med över 40 procent20.8.2026 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
Personer som deltar i screening för tjock- och ändtarmscancer kan ha hela 43 procent lägre risk att dö av sjukdomen, enligt nya beräkningar som publicerats i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet. Resultaten bygger på upp till 14 års uppföljning av screeningprogrammet i Stockholm–Gotland.
Lång tid mellan måltider kopplas till snabbare utveckling av sjukdom hos äldre20.8.2026 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
Äldre personer som vanligtvis hade längre uppehåll mellan måltider utvecklade kroniska sjukdomar snabbare över tid än personer med kortare uppehåll. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine. Sambandet var tydligast bland personer som var 78 år eller äldre.
Tarmbakterier omvandlar nitrat och järn i kosten till skyddande molekyler20.8.2026 08:19:45 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att tarmbakterier kan omvandla nitrat och järn från kosten till skyddande molekyler som kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och metabola sjukdomar. Studien, som publiceras i Cell, avslöjar en ny mekanism genom vilken tarmfloran bidrar till att skydda viktiga kroppsfunktioner.
Nytt verktyg mäter cellers biologiska ålder18.8.2026 11:50:32 CEST | Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet har utvecklat ett nytt verktyg som uppskattar en cells biologiska ålder genom att analysera dess genaktivitet. I tidskriften Advanced Science visar de också hur verktyget kan användas för att hitta substanser som påverkar cellers åldrande.
Regionala skillnader i cellgiftsbehandling vid bröstcancer kan påverka överlevnaden13.8.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen kvinnor med tidig bröstcancer som får cellgifter varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. En studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Breast Cancer Research, visar att skillnaderna kan ha betydelse för överlevnaden hos kvinnor över 65 år.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum