Aktivisterna som stoppade Preems utbyggnad klagar till Europadomstolen för mänskliga rättigheter

Hösten 2020, fem år efter att Parisavtalet godkänts lyckades en enad svensk klimat- och miljörörelse stoppa den planerade expansionen av Preems oljeraffinaderi i Lysekil norr om Göteborg. Expansionen skulle ha bidragit till att ytterligare en miljon ton koldioxid skulle släppas ut – varje år. 

Tusentals människor samlades i Lysekil för att protestera genom att blockera oljeleveranser med hjälp av segelbåtar och kajaker och demonstrera på land. Greenpeace var på plats med skeppet “Rainbow Warrior” för att under parollen “Paris eller Preem” sätta fokus på det absurda i att utbyggnaden. Veckolånga protester kulminerade i en 62 timmar lång blockad av oljeterminalen där aktivister från Greenpeace Norden klättrade upp i oljehamnens lastarmar och höll upp banderoller. Strax därefter drar Preem tillbaka ansökan. 

Aktivisterna dömdes långt senare, 2023, till två års villkorligt fängelsestraff av tingsrätten. En dom som fastställdes av hovrätten. I anmälan till Europadomstolen menar aktivisterna att straffen var oproportionerliga eftersom ingen klandervärd handling påvisades, och myndigheterna konstaterade själva att protesten var fredlig och orsakade minimala störningar.

– Vi protesterade för att Sverige och regeringen skulle värna de svenska klimatmålen, som beslutats av riksdagen och som vi alla har att förhålla oss till. Preems utbyggnad gick stick i stäv med de målen och eftersom ingen satte stopp för det var vi moraliskt skyldiga att protestera, säger Fanny Sannerud, en av aktivisterna.

Professor emeritus, Staffan Laestadius vid KTH har skrivit ett yttrande i fallet där han menar att “kraftfulla men icke våldsamma åtgärder för att praktiskt förhindra och därmed också påtala omfattande klimatkrisökande investeringar är att betrakta som etiskt-moraliskt försvarbara och rent av eftersträvansvärda.”

Aktivisterna och Greenpeace Norden menar att fängelsestraff i detta fall saknar nödvändighet och riskerar att avskräcka människor från att delta i fredliga klimatprotester – just i en fråga som är av största allmänintresse. Greenpeace menar att domen kan ses i ljuset av ett allt hårdare samhällsklimat gentemot fredliga aktivister, något som kampanjledare Rolf Lindahl menar drivs på av regeringen.

– Vi har på senare år sett ett allt hårdare samhällsklimat gentemot fredliga aktivister.  Statsminister Ulf Kristersson har antytt att klimataktivister på något sätt skulle vara “totalitära krafter” och justitieminister Gunnar Strömmer har efterlyst att domstolarna ska utdöma hårdare straff till just klimataktivister som utför fredliga olydnadsaktioner. Även miljöminister Romina Pourmokhtari har öppnat för hårdare straff för klimataktivister. Det är en oroande utveckling som behöver brytas, säger Rolf Lindahl.

Aktivisternas klagan behandlas nu av domstolen och det är oklart när domstolen tar ställning i fallet.

Här hittar du en sammanfattning av fallet

Här hittar du en sammanfattning kring fallet Preemraff och miljörörelsen