Historiskt stor satsning på transportinfrastruktur rustar Sverige inför framtiden

– Det är en betydande satsning som vi presenterar i förslaget till nationell plan idag. Den ger oss möjlighet att ta igen det mångårigt eftersatta underhållet på våra vägar och det görs en omfattande satsning på järnvägen. Samtidigt kan vi stärka totalförsvaret och förbättra klimatanpassningen, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana.

Den nationella planen för transportinfrastruktur är utformad för att möta Sveriges framtida behov av effektiva, hållbara och robusta transporter. Den skapar bättre förutsättningar för arbetspendling, ett konkurrenskraftigare näringsliv och stärkt totalförsvar.

Stor satsning på järnvägen
Satsningen på underhåll och investeringar i järnvägen är en viktig del av planförslaget och omfattar totalt cirka 500 miljarder kronor. 

Arbetet med att beta av järnvägens underhållsskuld fortsätter med ökat tempo. Planen öppnar perspektivet att detta kan vara avklarat till år 2050, förutsatt kontinuerliga resurstillskott och att andra järnvägsaktörer förverkligar sina planer. Tidplanen för underhåll tar hänsyn till att tågen måste fortsätta gå samtidigt som underhållsarbete pågår.

Utrullningen av signalsystemet ERTMS för järnvägen fortsätter och ska införas successivt fram till år 2042. Dessutom föreslås flera kapacitetshöjande åtgärder på järnväg och väg.

Upprustning av vägnätet till nytta för trafikanter, näringsliv och totalförsvar
Planförslaget innebär att allt eftersatt vägunderhåll kommer att ha åtgärdats under perioden, alltså fram till år 2037.

Stamvägnätets bärighet ska höjas till bärighetsklass BK4 till år 2030. Det möjliggör tyngre transporter och stärker både näringslivets konkurrenskraft och totalförsvarets kapacitet. Planförslaget tar hänsyn till totalförsvarets behov och prioriterar insatser som stärker samhällets motståndskraft. Underhålls- och bärighetsåtgärder tidigareläggs på sträckor där Försvarsmakten har identifierat särskilda behov.
En rad insatser ska göras för att öka tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet. Exempel är åtgärder för mer mötesseparering (”2+1-väg”), fortsatt anpassade hastighetsgränser och hastighetsövervakning. Andra åtgärder är säkra sidoområden, att åtgärda farliga korsningar, mitträffling av vägbanan, säkrare vägmiljöer i tätort och vid genomfarter, automatiska trafiksäkerhetskameror och platser för poliskontroll.

Miljö- och klimatanpassning
Av planens totala omfattning går 16 miljarder till riktade miljöåtgärder. Exempel på sådana är bättre ljuddämpning i fasader, bullerreducerande beläggning på vägar, säkra passagemöjligheter för djur och infrastrukturmiljöer som främjar artrikedom. 5 miljarder är öronmärkta för att klimatanpassa vägarna genom exempelvis trädsäkring, erosionsskydd samt rensning och byten av trummor för avvattning. När det gäller järnvägen avsätts medel till klimatanpassning genom exempelvis utbyte av trummor till nya med större radie och för erosionsskydd.

Största möjliga nytta för varje satsad krona
Planförslaget är resultatet av ett omfattande arbete i samverkan med kommuner, regioner och näringsliv. Genom åtgärdsvalsstudier och dialog har Trafikverket säkerställt att insatserna möter verkliga behov och ger största möjliga effekt.

Varje satsning i planförslaget har genomgått noggrann analys och prövning. Målet är att varje investerad krona ska ge största möjliga nytta – i form av ökad tillgänglighet, förbättrad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan. Det bygger på ett systemperspektiv där hela transportkedjan vägs in, från lokal pendling till godstransporter. 

Nytt är att principen om samhällsekonomisk lönsamhet får större genomslag än tidigare vid urval av investeringar. Det innebär att 20 miljarder kronor frigörs för mer samhällsekonomiskt motiverade insatser samtidigt som ett antal investeringar som tidigare var med i planen utgår. 

Planförslaget går nu ut på remiss till berörda instanser. Remissynpunkter kommer att lämnas till regeringen, som förväntas fastställa planen under våren 2026.

Läs mer om nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037