Förslag till nationell plan möter viktiga behov för näringslivet

I förslaget till nationell plan bedömer Trafikverket att hela underhållsskulden i vägnätet ska vara bortbyggd vid planperiodens slut. Transportföretagens analys av skicket på det statliga vägarna, Våra vägar, är den enda vetenskapliga beräkningen av underhållsskulden i vägnätet och visar att 13 procent av vägarna idag är i mycket dåligt skick. Den satsning som nu görs är i linje med vad Transportföretagen ansåg behövdes när Våra vägar sjösattes 2021. Det är också välkommet att Trafikverket nu sätter ett mål för när järnvägens underhållsskuld ska vara avbetalad, även om 2050 ligger långt fram i tiden. 

– Vi är givetvis glada för vägunderhållssatsningen som gör att Trafikverket kan beta av underhållsskulden. Det är den viktigaste åtgärden, då vägarna är ryggraden i transportsystemet och en förutsättning för alla andra trafikslag. För järnvägen är det satt till 2050, vilket är långt fram i tiden, och det är viktigt att Trafikverket anstränger sig till det yttersta för att använda den senaste tekniken och bedriva underhållsarbetet på järnväg så effektivt som möjligt, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen. 

Yttre faktorer ställer nya krav på infrastrukturen

Infrastrukturens centrala betydelse för Sverige har vid ett flertal tillfällen gjort sig påmind de senaste åren. Dels till följd av vägraset vid Stenungssund och väg- och järnvägsrasen nyligen i Västernorrland, dels på grund av den förändrade säkerhetssituationen med ett invasionskrig i vår geografiska närhet. 

– Den här planprocessen har i betydligt högre utsträckning än vid den förra präglats av fokus på underhåll och kostnadskontroll, vilket är bra. Det som man kan fråga sig är om det räcker, givet det förändrade omvärldsläget som ställer transportsystemet inför helt nya krav, säger Tina Thorsell. 

Regeringen bör införa pott till kommunala vägar för tung trafik 

Trafikverket lägger in en högre växel när det gäller BK4, det vill säga vägar förberedda för de tyngsta lastbilarna upp till 74 ton. Till 2030 är målet att hela det så kallade stamvägnätet ska klara BK4. 

– Tyngre lastbilar är bra för trafiksäkerheten, för miljön och för produktiviteten. Men satsningen får inte full effekt om inte kommunerna är med på banan. Lastbilarna måste nå hamnarna och terminalerna, och många skogstransporter startar vid en enskild väg. Vi föreslår därför att regeringen inför en BK4-pott från vilken både kommuner och enskilda väghållare kan söka medel för att förstärka bärigheten på sina vägar.  

I förslaget till nationell plan betonar man att transportsystemet hänger ihop och att alla trafikslag har sin roll att fylla. Tillgängligheten till Arlanda föreslås få stärkt kapacitet för såväl väg som järnväg. Dessutom föreslås prioriteringar för näringslivet och totalförsvaret, där behoven är stora. 

– Vi välkomnar viktiga satsningar som behövs för att bygga ihop transportsystemet och öka motståndskraften och tryggheten för transporter till och från Arlanda. Vi ställer oss däremot lite frågande till att de inte har någon lösning för robustheten på en Sveriges mest sårbara vägsträckor, Södertäljebron, där en sårbar lyftbro utgör den enda södra infarten till Stockholm. Vi bedömer i likhet med många andra att det behövs en kompletterande förbindelse, och det är dessutom bråttom givet prognosticerad trafikökning och det oroliga världsläget, säger Tina Thorsell. 

Satsningar för kollektivtrafik och öppning för alternativ finansiering

När det gäller kollektivtrafiken med buss är det mycket positivt att den indikativa ramen för trimningsåtgärder kopplade till kollektivtrafiken höjs under den nya planperioden. Trafikverket bedömer att dessa åtgärder har stor samhällsekonomisk nytta, och satsningar på till exempel kollektivtrafikkörfält skapar ökad framkomlighet, minskar restiden och gör bussresandet mer attraktivt. 

– Regeringen har tidigare beslutat att avveckla stadsmiljöavtalen, vilka har bidragit till att förbättra infrastrukturen för det kollektiva resandet. En liknande typ av satsning som även framöver förbättrar förutsättningarna för det kollektiva resandet, likt stadsmiljöavtalen, vore önskvärt, säger Anna Grönlund, branschchef på Sveriges Bussföretag.

Möjligheten till alternativ finansiering och organisering av infrastrukturprojekt är något som Transportföretagen drivit, där också olika objekt pekats ut som lämpliga. Flera av dessa tar Trafikverket nu upp. 

– Alternativ organisering är ingen universallösning, men kan vara ett sätt att få mer infrastruktur för pengarna. Erfarenheterna visar att objekt som finansieras och organiseras i samverkan med privata aktörer, i högre utsträckning håller budget och tidsram, avslutar Tina Thorsell.