Forskning visar: Risken för hjärt-kärlsjukdom och död skiljer sig mellan typ 1- och typ 2-diabetes
2.10.2025 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Att diabetes innebär förhöjd risk för flera hjärt-kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke samt för förtida död är känt sedan tidigare. Nu visar forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att sjukligheten skiljer sig beroende på ålder och vilken sorts diabetes man har. Personer under 50 år med typ 2-diabetes löper högre risk för exempelvis hjärtsvikt jämfört med personer med typ 1-diabetes. Omvänt har personer över 60 år med typ 1-diabetes högre risk för hjärtinfarkt och död än typ 2.

– Resultaten kan hjälpa både personer med diabetes och vården att se vilka som löper högst risk för hjärt-kärlsjukdom och ge dem extra stöd och uppmärksamhet. Det kan handla om bättre kontroll av blodsocker, blodtryck och blodfetter, men också råd om motion och kost, säger Vagia Patsoukaki, specialistläkare vid Akademiska Sjukhuset, som tillsammans med professor Jan Eriksson varit huvudansvariga för studien som nyligen publicerades i The Lancet Diabetes & Endocrinology.
I den nationella studien, som pågick under åren 2016-2020, har forskarna bland annat utgått från data från Nationella Diabetesregistret (NDR), Patientregistret och Dödsorsaksregistret. I studien inkluderas alla vuxna (18–84 år), som 2016 hade registrerad typ 1- eller typ 2-diabetes i NDR, totalt 404 026 personer.
Vagia Patsoukaki konstaterar att tidigare forskning visat att personer med båda diabetesformerna har högre risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död än befolkningen utan diabetes. Endast ett fåtal studier har dock belyst skillnaderna mellan personer med typ 1- respektive typ 2-diabetes.
– Förutom att jämföra risken för hjärt-kärlhändelser och död mellan typ 2- och typ 1-diabetes var syftet att identifiera och förstå vilka faktorer som bidrar till skillnaderna, exempelvis hur länge man haft sjukdomen, blodsockernivåer övervikt, blodtryck och blodfetter. Enligt preliminära analyser tycks typ 1-diabetes medföra en större riskökning hos kvinnor än hos män i alla åldrar. Samtidigt visar litteraturen att kvinnligt kön generellt är en skyddande faktor mot hjärt-kärlsjukdom, särskilt i yngre åldrar, framhåller hon.
Flera åldersrelaterade skillnader
– Ett intressant fynd är att vuxna under 50 år med typ 2-diabetes har högre risk för vissa hjärthändelser, exempelvis hjärtsvikt, jämfört med typ 1-diabetes. Omvänt har äldre personer över 60 år med typ 1-diabetes högre risk för hjärtinfarkt och död än typ 2. En viktig orsak till att äldre med typ 1-diabetes har särskilt hög risk tycks vara att de vanligen haft sjukdomen under längre tid än de med typ 2-diabetes. Vi fann också att personer som redan haft hjärtsjukdom generellt hade högre risk för ny hjärt-kärlsjukdom om de hade typ 1 jämfört med typ 2-diabetes, då man tagit hänsyn till åldersskillnader, konstaterar Vagia Patsoukaki.
Studiens resultat visar också att högre långtidssocker ökade risken för hjärt-kärlsjukdom och död vid båda diabetesformerna. Dock var effekten tydligare hos personer med typ 1, vilket enligt Vagia Patsoukaki betyder att blodsockerkontroll spelar ännu större roll för att minska risken i den gruppen.
Riskfaktorer som långtidssocker, blodtryck och blodfetter, men även brist på motion och rökning spelar stor roll för risken för hjärtkärlsjukdom vid båda diabetestyperna. Därtill visar analyserna, enligt Patsoukaki, att hur länge man haft sjukdomen spelar en avgörande roll och kan förklara den överraskande höga risken hos de med typ 1-diabetes.
På längre sikt tror hon att den nya kunskapen kan bidra till mer individanpassad behandling och bättre förebyggande insatser vid både typ 1 och typ 2-diabetes.
– Förhoppningsvis kan både förebyggande åtgärder och behandlingar anpassas efter vilken typ av diabetes man har, exempelvis kan man fokusera extra på blodsockerkontroll vid typ 1-diabetes och på flera riskfaktorer som blodtryck, blodfetter och vikt vid typ 2-diabetes. Detta kan minska risken för komplikationer och förbättra överlevnaden, avrundar hon.
FAKTA: Centres of excellence på Akademiska sjukhuset
- Typ 1-diabetes är ett av fem centres of excellence på Akademiska sjukhuset.
- Övriga är: neurotrauma, neuroendokrina tumörer, inflammationer och aorta.
- Utmärkande för ett Centre of Excellence är att verksamheten är kliniskt och vetenskapligt ledande nationellt och internationellt, med såväl bredd som spjutspetskompetens inom området.
Nyckelord
Kontakter
Vagia Patsoukaki, specialistläkare inom internmedicin och ST-läkare inom endokrin och diabetes på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet;
vagia.patsoukaki@medsci.uu.se, tel: 018- 617 24 71
Bilder

Länkar
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Hälsan hos levande njurdonatorer ska undersökas i ny studie12.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur mår levande njurdonatorer och mottagare psykiskt före och efter transplantation? Detta ska undersökas i en ny nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset som startar idag på världsnjurdagen. Alla personer i Sverige, som under perioden 2026- 2028 donerat en njure för transplantation, bjuds in att delta i studien.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer11.3.2026 14:42:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer, med inriktning på botande behandling med radiokemoterapi, det vill säga strålbehandling och cytostatika samtidigt. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 11 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 24 NHV-tillstånd.
Akademiska öppnar ny behandlingsavdelning för cancerpatienter i Norduppland10.3.2026 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Tisdagen den 10 mars öppnar Akademiska sjukhuset en ny behandlingsavdelning på Tierps vårdcentral. Målgruppen är patienter i Norduppland med blod- och tumörsjukdomar. Syftet är framför allt att göra vården mer tillgänglig för patienterna, som erbjuds behandlingar på avdelningen och på sikt även via ett mobilt team i hemmet. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att flytta specialistvården närmare invånarna. Regionstyrelsen fattade beslut om satsningen 25 november 2025 inom ramen för Kraftsamling för sjukvården.
Ny forskningsstudie på Akademiska ska utvärdera CAR T-celler som behandling av SLE9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som cancerbehandling på Akademiska sjukhuset. I slutet av februari startade en klinisk prövning på Akademiska sjukhuset där forskarna för första gången i Sverige ska utvärdera sådan behandling vid den reumatologiska sjukdomen Systemisk lupus erythematosus (SLE).
Nu erbjuds kvinnor dagvård för sena aborter på Akademiska5.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Från månadsskiftet februari/mars kan kvinnor göra sena aborter i öppenvården på Akademiska sjukhusets gynmottagning i stället för att läggas in på vårdavdelning. Förutom kortare vårdtid innebär förändringen bättre möjligheter till individuellt anpassad smärtlindring och att vårdplatser frigörs på sjukhuset.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum