Forskning visar: Risken för hjärt-kärlsjukdom och död skiljer sig mellan typ 1- och typ 2-diabetes
2.10.2025 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Att diabetes innebär förhöjd risk för flera hjärt-kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke samt för förtida död är känt sedan tidigare. Nu visar forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att sjukligheten skiljer sig beroende på ålder och vilken sorts diabetes man har. Personer under 50 år med typ 2-diabetes löper högre risk för exempelvis hjärtsvikt jämfört med personer med typ 1-diabetes. Omvänt har personer över 60 år med typ 1-diabetes högre risk för hjärtinfarkt och död än typ 2.

– Resultaten kan hjälpa både personer med diabetes och vården att se vilka som löper högst risk för hjärt-kärlsjukdom och ge dem extra stöd och uppmärksamhet. Det kan handla om bättre kontroll av blodsocker, blodtryck och blodfetter, men också råd om motion och kost, säger Vagia Patsoukaki, specialistläkare vid Akademiska Sjukhuset, som tillsammans med professor Jan Eriksson varit huvudansvariga för studien som nyligen publicerades i The Lancet Diabetes & Endocrinology.
I den nationella studien, som pågick under åren 2016-2020, har forskarna bland annat utgått från data från Nationella Diabetesregistret (NDR), Patientregistret och Dödsorsaksregistret. I studien inkluderas alla vuxna (18–84 år), som 2016 hade registrerad typ 1- eller typ 2-diabetes i NDR, totalt 404 026 personer.
Vagia Patsoukaki konstaterar att tidigare forskning visat att personer med båda diabetesformerna har högre risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död än befolkningen utan diabetes. Endast ett fåtal studier har dock belyst skillnaderna mellan personer med typ 1- respektive typ 2-diabetes.
– Förutom att jämföra risken för hjärt-kärlhändelser och död mellan typ 2- och typ 1-diabetes var syftet att identifiera och förstå vilka faktorer som bidrar till skillnaderna, exempelvis hur länge man haft sjukdomen, blodsockernivåer övervikt, blodtryck och blodfetter. Enligt preliminära analyser tycks typ 1-diabetes medföra en större riskökning hos kvinnor än hos män i alla åldrar. Samtidigt visar litteraturen att kvinnligt kön generellt är en skyddande faktor mot hjärt-kärlsjukdom, särskilt i yngre åldrar, framhåller hon.
Flera åldersrelaterade skillnader
– Ett intressant fynd är att vuxna under 50 år med typ 2-diabetes har högre risk för vissa hjärthändelser, exempelvis hjärtsvikt, jämfört med typ 1-diabetes. Omvänt har äldre personer över 60 år med typ 1-diabetes högre risk för hjärtinfarkt och död än typ 2. En viktig orsak till att äldre med typ 1-diabetes har särskilt hög risk tycks vara att de vanligen haft sjukdomen under längre tid än de med typ 2-diabetes. Vi fann också att personer som redan haft hjärtsjukdom generellt hade högre risk för ny hjärt-kärlsjukdom om de hade typ 1 jämfört med typ 2-diabetes, då man tagit hänsyn till åldersskillnader, konstaterar Vagia Patsoukaki.
Studiens resultat visar också att högre långtidssocker ökade risken för hjärt-kärlsjukdom och död vid båda diabetesformerna. Dock var effekten tydligare hos personer med typ 1, vilket enligt Vagia Patsoukaki betyder att blodsockerkontroll spelar ännu större roll för att minska risken i den gruppen.
Riskfaktorer som långtidssocker, blodtryck och blodfetter, men även brist på motion och rökning spelar stor roll för risken för hjärtkärlsjukdom vid båda diabetestyperna. Därtill visar analyserna, enligt Patsoukaki, att hur länge man haft sjukdomen spelar en avgörande roll och kan förklara den överraskande höga risken hos de med typ 1-diabetes.
På längre sikt tror hon att den nya kunskapen kan bidra till mer individanpassad behandling och bättre förebyggande insatser vid både typ 1 och typ 2-diabetes.
– Förhoppningsvis kan både förebyggande åtgärder och behandlingar anpassas efter vilken typ av diabetes man har, exempelvis kan man fokusera extra på blodsockerkontroll vid typ 1-diabetes och på flera riskfaktorer som blodtryck, blodfetter och vikt vid typ 2-diabetes. Detta kan minska risken för komplikationer och förbättra överlevnaden, avrundar hon.
FAKTA: Centres of excellence på Akademiska sjukhuset
- Typ 1-diabetes är ett av fem centres of excellence på Akademiska sjukhuset.
- Övriga är: neurotrauma, neuroendokrina tumörer, inflammationer och aorta.
- Utmärkande för ett Centre of Excellence är att verksamheten är kliniskt och vetenskapligt ledande nationellt och internationellt, med såväl bredd som spjutspetskompetens inom området.
Nyckelord
Kontakter
Vagia Patsoukaki, specialistläkare inom internmedicin och ST-läkare inom endokrin och diabetes på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet;
vagia.patsoukaki@medsci.uu.se, tel: 018- 617 24 71
Bilder

Länkar
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Kraftig minskning av fallolyckor på Akademiska28.8.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Systematiskt patientsäkerhetsarbete, förändrade arbetssätt i vårdteamen och teknikstöd har bidragit till att fallolyckorna på Akademiska sjukhuset minskat med närmare tio procent sedan 2023. Ett av de verksamhetsområden som förbättrats mest är kirurgi-urologi. Här har alla avdelningar utsedda ombud för just fall och riskbedömningar är en naturlig del av verksamhetens vardag.
Ambulanssjukvården på Akademiska tar över liggande sjuktransporter i länet25.8.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Från 1 september tar ambulanssjukvården på Akademiska sjukhuset över ansvaret för liggande sjuktransporter mellan vårdinrättningar i Uppsala län. Transporterna sköttes tidigare av Trafik och samhälle. För patienterna innebär förändringen kortare väntetid och ökad trygghet eftersom transporterna kommer att omhändertas av sjukvårdsutbildad personal.
Kan narkos på små barn öka risken för NPF-diagnoser?11.8.2026 10:16:26 CEST | Pressmeddelande
Löper små barn som sövs inför operation ökad risk för ADHD, autism, depression och kognitiv påverkan? Ett stort antal djurförsök visar konsekvent att användning av vanliga narkosläkemedel kan påverka hjärnans utveckling, men om dessa resultat även gäller för barn är fortfarande oklart. Nödvändiga ingrepp bör inte skjutas upp på grund av teoretiska risker. Så summerar forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet det vetenskapliga kunskapsläget i en artikel publicerad i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet.
Akademiska bland världens grönaste sjukhus10.8.2026 11:34:40 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är ett av tre svenska sjukhus som tar plats på Newsweeks och Statistas nya internationella lista över världens grönaste sjukhus. Akademiska tilldelas tre av fem möjliga löv i rankningen.
Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes11.7.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum