POTS vanligt hos patienter med postcovid
3.10.2025 11:19:09 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
En ny studie från Karolinska Institutet visar att en ovanlig hjärtrytmrubbning, POTS, särskilt ofta drabbar personer med postcovid. Majoriteten av de drabbade är kvinnor i yngre medelåldern. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Circulation: Arrhythmia and Electrophysiology.

Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom, eller POTS, innebär att hjärtat slår onormalt snabbt när man ändrar läge från liggande till stående. Att stå upp är en utmaning för den som är drabbad, som känner sig yr och hellre vill sitta eller ligga ned, vilket kallas för ortostatisk intolerans. Hjärtat kan också slå snabbare än normalt i vila och vid ansträngning. Patienterna upplever att de är trötta och har koncentrationssvårigheter; symptom som också är vanliga vid postcovid, även kallat långtidscovid.
Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att POTS förekommer hos nästan en tredjedel av patienter med svår postcovid. Som jämförelse var mindre än en procent av befolkningen drabbad av POTS före pandemin.
–Tidigare, mindre, studier har visat att det finns ett samband, men nu kan vi med säkerhet säga att POTS är ett mycket vanligt tillstånd hos patienter med postcovid. Det är värdefull kunskap för både vårdpersonal och patienter, säger Mikael Björnson, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Flest kvinnor i yngre medelåldern
Studien är den största och mest detaljerade hittills om sambandet mellan POTS och långtidscovid, enligt forskarna. Totalt undersöktes 467 patienter med svår postcovid som inte vårdats på sjukhus för sin covid-19.
91 procent var kvinnor i yngre medelåldern som i huvudsak var friska och fysiskt aktiva innan de drabbades av postcovid. I genomsnitt tolv månader efter sitt insjuknande fick de genomgå fysiska tester och fylla i formulär om sin hälsa. De som uppvisade tecken på möjlig POTS fick också en bedömning av kardiolog efter ytterligare, riktade, tester.
POTS kan behandlas
31 procent av deltagarna fick en POTS-diagnos, medan 27 procent hade symtom, men uppfyllde inte kriterierna för diagnosen. Resterande 42 procent hade inga symtom på POTS. Patienterna med diagnos hade betydligt högre hjärtfrekvens vid gångtester och rapporterade lägre hälsorelaterad livskvalitet.
–Det är viktigt att veta att POTS kan upptäckas med billiga och enkla tester som finns tillgängliga på alla vårdnivåer. För dem som får en diagnos finns behandlingar som kan lindra symtom och ge förbättrad livskvalitet, säger Judith Bruchfeld, docent vid Karolinska Institutet, specialist i infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset och ansvarig för studien.
Rekommenderar utredning
Forskarna rekommenderar nu att patienter med postcovid som upplever att hjärtats rytm ökar markant vid ändrat läge från liggande till stående, samt vid ansträngning, och upplever symptom som yrsel, hjärndimma och uttalad trötthet, utreds för POTS.
Nästa steg i forskningen är en fyra- och femårsuppföljning av patientgruppen och även patienter med covid-19 som vårdats på sjukhus. Forskarna ska undersöka återhämtning och funktionsnivå över tid.
Studien är ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och har finansierats av Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden.
Publikation
Prevalence and Clinical Impact of Postural Orthostatic Tachycardia Syndrome in Highly Symptomatic Long COVIDBjörnson M, Wijnbladh K, Törnberg A, Svensson-Raskh A, Svensson A, Ståhlberg M, Runold M, Fedorowski A, Nygren Bonnier M, Bruchfeld J, Circulation: Arrhythmia and Electrophysiology, online 30 september 2025, doi: 10.1161/CIRCEP.124.013629.
Kontakter
Mikael BjörnsonDoktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Tel:070-4869158mikael.bjornson@ki.seJudith BruchfeldDocent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Tel:073-8414811judith.bruchfeld@ki.seBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Framsteg för stamcellsterapi vid typ 1-diabetes16.4.2026 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har utvecklat en förbättrad metod för att skapa insulinproducerande celler från mänskliga stamceller. Resultaten, som publicerats i Stem Cell Reports, visar att cellerna fungerar väl i laboratoriet och kan återställa blodsockerkontroll hos möss med diabetes.
Blodbrist kopplas till ökad risk för cancer9.4.2026 11:37:20 CEST | Nyheter
Blodbrist som upptäcks i vården hänger ihop med en förhöjd risk för både cancer och ökad dödlighet. Det visar en ny befolkningsbaserad studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Oncology. Resultaten kan ge vägledning för hur patienter med blodbrist följs upp i klinisk vardag.
Postcovid kopplas till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom2.4.2026 01:30:00 CEST | Pressmeddelande
Personer med postcovid löper en ökad risk att utveckla hjärt‑kärlsjukdom, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i eClinicalMedicine. Resultaten visar att risken för bland annat hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom är högre även hos dem som inte vårdades på sjukhus under den akuta infektionen.
Precisionsmedicin i vården hjälper fler att få en genetisk diagnos30.3.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ett mer än tio år långt samarbete mellan Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab har lett till att helgenomsekvensering blivit en del av sjukhusets kliniska utredningar av sällsynta diagnoser. Hittills har över 15 000 patienter fått hela sin arvsmassa sekvenserad, varav 23 procent har fått en genetisk diagnos, enligt en studie publicerad i Genome Medicine.
Stor kartläggning av ärftliga skillnader i immunsystemet26.3.2026 16:15:09 CET | Pressmeddelande
Medfödda variationer i antikroppsgener kan påverka hur vi svarar på infektioner och vaccinationer, visar två nya studier från Karolinska Institutet publicerade i tidskriften Immunity. Forskarna har kartlagt skillnader mellan världens befolkningar och visat hur dessa variationer påverkar förmågan att bilda neutraliserande antikroppar mot bland annat influensavirus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum