Akademiska sjukhuset

Forskning visar: Hemgång för mycket för tidigt födda barn kan förberedas tidigare och föräldrarna engageras mer

Dela

När barn föds mycket för tidigt, före graviditetsvecka 32, ställs både barnen och deras familjer inför många utmaningar och tillvaron förändras under vårdtiden. Inför hemgång behöver föräldrarna särskilt stöd och förberedelse. Forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att förberedelser sker sent och med begränsat föräldrainflytande, något som kan påverka både trygghet och välbefinnande.

När barn föds mycket för tidigt, före graviditetsvecka 32, ställs både barnen och deras familjer inför många utmaningar och tillvaron förändras under vårdtiden. Forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att förberedelser sker sent och med begränsat föräldrainflytande, något som kan påverka både trygghet och välbefinnande.
När barn föds mycket för tidigt, före graviditetsvecka 32, ställs både barnen och deras familjer inför många utmaningar och tillvaron förändras under vårdtiden. Forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att förberedelser sker sent och med begränsat föräldrainflytande, något som kan påverka både trygghet och välbefinnande. Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, 95F, Akademiska barnsjukhuset

– Övergången från sjukhusvård till vård i hemmet är en känslig fas och ett gott stöd är betydelsefullt för hela familjens hälsa, säger Sofia Arwehed, verksamhetschef för Akademiska barnsjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet som nyligen lagt fram en avhandling i ämnet.

I Sverige föds cirka 1–1,5 procent av alla barn mycket för tidigt, före graviditetsvecka 32. Deras vårdtid på sjukhus kan sträcka sig från veckor till månader. Trots framsteg inom neonatalvården möter mycket för tidigt födda barn fortsatt stora utmaningar och behöver särskilt stöd för att uppnå god hälsa på lång sikt. Föräldrar hamnar ofta oväntat i en ny vardag på sjukhuset, där de gradvis tar över ansvaret för sitt barns vård och förbereds för hemgång - en process som har betydelse för hela familjens välbefinnande.

I sin forskning har Sofia Arwehed visat att förberedelser inför hemgång sker sent och med begränsat föräldrainflytande, något som kan påverka både trygghet och välbefinnande. I två inledande delstudier har hon ur olika perspektiv kartlagt nuvarande arbetssätt vid nordiska och svenska neonatalenheter.

– Resultaten visar att rutiner och kriterier för utskrivning varierar mellan nordiska neonatalenheter. I många fall påbörjas förberedelserna sent i vårdförloppet, vilket kan minska föräldrars delaktighet och upplevelse av trygghet. Svenska enheter lyfter fram sociala faktorer och språkliga barriärer som hinder för att kunna ta del av hemsjukvård, berättar hon.

I en efterföljande delstudie har samskapande forskning, så kallad PPI (Patient and Public Involvement), använts. Föräldrar, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från neonatalenheterna i Gävle, Eskilstuna och Uppsala har tillsammans analyserat vad som är viktigt för en trygg och tidig övergång till hemsjukvård. Under forskningsprocessen har de även lämnat rekommendationer om hur samskapande forskning kan bidra till ny kunskap och underlätta implementering i praktiken.

Nytt stödverktyg kan underlätta trygg hemgång

Forskningen ger ny kunskap om hur neonatalvården kan utvecklas för att bättre stödja familjer med mycket för tidigt födda barn. För en trygg övergång till hemmet framhålls flera centrala faktorer; tidigare initiering av utskrivningsförberedelser, tydligare struktur och ökad föräldradelaktighet.

Som en del av forskningen har föräldrar och vårdpersonal tillsammans utvecklat ett nytt stödverktyg: TO HOME (på svenska VÄGEN HEM) som syftar till att underlätta en trygg och förutsägbar övergång till hemsjukvård. Verktyget visualiserar vårdresan, barnets utveckling och viktiga milstolpar och kan bidra till att stärka föräldrars delaktighet i vårdövergången, ge stöd i föräldrarollen och inge hopp under vårdtiden.

En pilotstudie planeras för att utvärdera verktygets användbarhet och effekt på både föräldrars välbefinnande och inverkan på vårdprocessen.

– Samskapande, där föräldrar och vårdpersonal utvecklar lösningar tillsammans, kan bli nyckeln till en tryggare hemgång. Vår nästa pilotstudie ska undersöka hur verktyget kan göra skillnad i praktiken, avrundar Sofia Arwehed.

Nyckelord

Kontakter

Sofia Arwehed, verksamhetschef för Akademiska barnsjukhuset och forskare vid Uppsala universitet;
Sofia.arwehed@akademiska.se, 018-617 22 55

Bilder

Sofia Arwehed, verksamhetschef för Akademiska barnsjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet
Sofia Arwehed, verksamhetschef för Akademiska barnsjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet
Privat bild
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression26.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.

Två överläkare på Akademiska ska leda nya centrumbildningar24.11.2025 09:12:04 CET | Nyheter

Preventiv psykiatri och kvinnors hälsa i ett livsloppsperspektiv är fokus för två nya centrumbildningar i Uppsala som får långsiktigt forskningsstöd från Forte (Forskningsrådet för Hälsa, arbetsliv och välfärd). Totalt tilldelas de nya centren 119 miljoner kronor, bidrag som täcker finansiering under de sex första åren. De kommer organisatoriskt att tillhöra Uppsala universitet och ledas av överläkare på Akademiska sjukhuset.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye