Stressrelaterade sjukskrivningar ökar hos unga högutbildade kvinnor

Antalet nya sjukskrivningar har varit stabilt sedan 2015, men sammansättningen av diagnoserna har förändrats. Fysiska besvär minskar, medan psykiatriska diagnoser ökar. Framför allt handlar det om stressrelaterad psykisk ohälsa. Konsekvensen blir fler långvariga sjukskrivningar: de som pågår längre än två år har ökat med flera hundra procent sedan 2016.

I april 2025 var drygt 33 000 kvinnor sjukskrivna för en stressdiagnos, jämfört med knappt 9 000 män. Rapporten visar också att akademikeryrken är särskilt utsatta. Två tredjedelar av de yrken som kräver fördjupad högskolekompetens har en förhöjd risk för stressrelaterad sjukskrivning. Det handlar till exempel om kontaktyrken, exempelvis kuratorer, socialsekreterare och psykologer, men även arkitekter och doktorander.

– Det här är ett växande jämställdhetsproblem. Kvinnor är kraftigt överrepresenterade i alla yrken, och bland unga akademiker går utvecklingen åt fel håll, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

Bakom utvecklingen finns flera faktorer: arbetsmarknaden förändras snabbt, kompetensbrist och ökade krav på effektivitet driver stress. Kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för familj och hem. Men rapporten pekar också på behovet av mer kunskap om varför just unga högutbildade kvinnor drabbas hårdast.

– Vi kan inte blunda för att unga akademikerkvinnor är den grupp i Sverige som mår allra sämst av stress. Arbetsmiljöarbetet måste stärkas, särskilt i kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor. Dessutom behövs mer forskning om både orsaker och effektiva åtgärder, säger Göran Arrius.