Akademiska sjukhuset

Precisionsmedicin: Akademiska först i världen med en ny målsökande radioaktiv behandling för aggressiv bröstcancer

Dela

Som första sjukhus i världen introducerar Akademiska en ny målsökande radioaktiv behandling för HER2-positiv bröstcancer. Det är en aggressiv form av bröstcancer där cancercellerna har extra många så kallade HER2-receptorer, vilket får dem att växa snabbare. Behandlingen ges inom ramen för en klinisk studie som startar i oktober. Det är ett exempel på klinisk forskning vid nybildade Uppsala Teranostikcentrum.

Som första sjukhus i världen introducerar Akademiska en ny målsökande radioaktiv behandling för HER2-positiv bröstcancer. Det är en aggressiv form av bröstcancer där cancercellerna har extra många så kallade HER2-receptorer, vilket får dem att växa snabbare. Behandlingen ges inom ramen för en klinisk studie som startar i oktober.
Som första sjukhus i världen introducerar Akademiska en ny målsökande radioaktiv behandling för HER2-positiv bröstcancer. Det är en aggressiv form av bröstcancer där cancercellerna har extra många så kallade HER2-receptorer, vilket får dem att växa snabbare. Behandlingen ges inom ramen för en klinisk studie som startar i oktober. Johan Alp

– Standardbehandling vid den här typen av bröstcancer är målinriktade läkemedel som blockerar ett protein kallat HER2, i kombination med cytostatika. Med den nya radioaktiva målsökande behandlingen hoppas vi kunna slå ut tumörer som blivit resistenta mot våra standardterapier. I första skedet ska vi nu studera att de friska organen skyddas, säger Henrik Lindman, verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset och huvudansvarig för studien i Uppsala.

Namnet HER2-positiv bröstcancer hänger samman med att en viss receptor, HER2, finns i mycket stor utsträckning på cellytan. Forskare i Uppsala har varit drivande i den kliniska utvecklingen av nyttan med HER2-riktade proteiner, så kallade affibodymolekyler, och visat att de går att använda för att hitta och avbilda HER2-positiva tumörer hos bröstcancerpatienter med PET-kamera. Dessa patienter ska nu behandlas inom ramen för den nya studien.

– Den nya behandlingen innebär att ett radioaktivt ämne kopplas på proteinet. Efter att det injicerats i blodet letar det sig till tumören och verkar lokalt på plats. Målsökande cancerbehandlingar, där molekyler märks med radioaktiva ämnen, är en form av precisionsmedicin som är på frammarsch inom vården. Det ett bra exempel på hur Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet samverkar inom Uppsala Teranostikcentrum, framhåller Henrik Lindman.

Teranostik innebär en kombination av diagnostik och individanpassad strålbehandling från en strålkälla inne i kroppen. Med hjälp av positronemissionstomografi (PET) eller gammakamera (SPECT) kan man hitta cancerceller var som helst i kroppen som sedan kan precisionbehandlas med radioaktiva läkemedel.

Uppsala Teranostikcentrum är ett expertcentrum som erbjuder en plattform för studier både med intern och extern finansiering. Målet är att underlätta genomförandet av kliniska prövningar och utveckla egna radiofarmaka så att Akademiska sjukhuset kan erbjuda fler nya målsökande cancerbehandlingar, något som efterfrågas av både patienter och patientföreningar.

Akademiska sjukhuset har lång erfarenhet av teranostik, särskilt inom behandling av neuroendokrina tumörer (NET). I över 20 år har patienter med NET fått målsökande cancerbehandling med radioaktiva spårämnet 177Lu-DOTATATE vid sjukhuset. Parallellt har forskningen utvecklats, med fokus på att anpassa behandlingen till varje individ.

Den aktuella Fas I-studien genomförs i samarbete med företaget Affibody AB i Stockholm.

FAKTA: Expertcentrum på Akademiska sjukhuset

  • Samlar nyckelpersoner och multidisciplinär kompetens inom ett område där Akademiska sjukhuset är nationellt eller internationellt ledande inom vård och forskning.
  • Ska underlätta samarbete över organisationsgränser.
  • Är virtuellt vilket innebär att centrumet varken har organisatorisk tillhörighet eller tillgång till fysiska lokaler.
  • Ska vara multidisciplinärt och organisationsöverskridande och erbjuda spetskompetens där sjukhuset ur ett nationellt perspektiv är ledande.
  • Forskning och utveckling ska bedrivas inom området.

Nyckelord

Kontakter

För mer information/intervju om studien, kontakta:
Henrik Lindman, överläkare i onkologi och verksamhetschef för Blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset (huvudansvarig för studien);
henrik.lindman@igp.uu.se, 070-688 48 78

För information om Uppsala Teranostikcentrum, kontakta:
Veronica Sanchez Rodriguez, centrumföreståndare och sektionschef för molekylär diagnostik, Akademiska sjukhuset;
veronica.sanchez.rodriguez@akademiska.se, 072-207 98 62

Bilder

Henrik Lindman, överläkare i onkologi och verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset
Henrik Lindman, överläkare i onkologi och verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset
Staffan Claesson Bilden får användas i media.
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Njurtransplantation: Akademiska får prestigefyllt uppdrag att utbilda europeiska transplantationsläkare6.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Transplantationsenheten vid Akademiska sjukhuset har fått det prestigefyllda uppdraget att utbilda europeiska transplantationsläkare i att utföra de mest avancerade njurtransplantationerna. Det är ett av få europeiska centra som blivit utvalda av European Society of Transplantation, vilket är ett erkännande av Akademiska sjukhusets ledande ställning inom området och den unika kompetens som byggts upp gällande transplantationer av njursjuka patienter med utmanande immunologi.

Högriskmelanom: Forskning tyder på att helkroppsavbildning som uppföljning efter operation inte förlänger överlevnaden3.11.2025 08:21:17 CET | Pressmeddelande

Hur ska patienter med hudcancerformen malignt melanom med hög återfallsrisk följas upp efter kirurgi? I flera länder har man jämte kliniska undersökningar infört helkroppsavbildning med datortomografi som rutin. En pågående nationell fas III-studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, indikerar att tidigare upptäckt av återfall via bilddiagnostik inte ger någon fördel överlevnadsmässigt.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye