Näringslivets struktur skiljer framtidskommuner från resten

Stockholm, 9 oktober 2025 – För tredje gången publicerar Dun & Bradstreet Sveriges framtidskommuner, en analys av landets 290 kommuners framtidsutsikter och visar vilka kommuner som har goda förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt under de kommande åren. Årets rapport visar att medelbetyget är ganska jämt mellan norra (2,16) och södra (2,27) Sverige och att de största upp- och nedgångarna sedan 2015 har varit jämnt fördelade över hela riket. Det indikerar att det i hög grad är näringslivets struktur – arbetsmarknadens och företagslivets sammansättning – som avgör om en kommun blir en framtidskommun, snarare än om den ligger i norra eller södra delen av Sverige. 

– Rapporten Sveriges framtidskommuner följer utvecklingen i landets 290 kommuner över tid och rankar deras framtidsutsikter – det vill säga hur goda förutsättningar kommunen har för hållbar ekonomisk tillväxt de kommande åren. Eftersom analysen är helt kvantitativ och inte bygger på enskilda personers uppfattningar speglar resultaten faktiska förändringar över tid, i både positiva och negativa riktningar. Årets rapport visar att de största förflyttningarna sedan 2015 är jämnt fördelade över hela landet – vilket understryker att kommuner, oavsett om de befinner sig i norra eller södra delen av Sverige, kan skapa goda förutsättningar för tillväxt, säger Axel Frisk, senior analytiker på Dun & Bradstreet. 

Samtidigt som förflyttningar både uppåt och nedåt i rankningen syns i såväl södra som norra Sverige, skiljer det sig åt vad kommuner i respektive landsdel är starka inom. Norra Sverige presterar lägre i humankapital (1,5) – såsom befolkningstillväxt och utbildningsnivå – jämfört med södra Sverige (2,0). Däremot har norra Sverige ett högre betyg (2,5) inom näringslivets struktur än södra Sverige (2,2), exempelvis en större andel jobb i nationellt växande branscher, högre nyföretagande och bättre branschbalans.  

– I norra Sverige ser vi ofta ett välstrukturerat näringsliv och en högre sysselsättning, men en svagare befolkningstillväxt. I södra Sverige är utbildningsnivån generellt högre, men arbetslösheten större. Det innebär att kommunerna står inför olika utmaningar som behöver hanteras, och att förstå dessa mönster är avgörande för långsiktig hållbar utveckling och tillväxt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en kommun kan påverka sin tillväxt och framtidsutsikter. Vår rapport visar att många kommuner har vänt utvecklingen och klättrat flera placeringar, till exempel Habo, Vaggeryd, Bjuv, Vårgårda och Ydre kommun som alla kättrat mer än 100 placeringar under de senaste tio åren, säger Axel Frisk. 

Tre tips till dig som jobbar som näringslivschef på en kommun  

Det går att påverka kommunens utveckling. Axel Frisk listar tre områden som återkommer bland kommuner som förbättrar sina betyg i rapporten: 

1. Vägar in på arbetsmarknaden: verka för att öka antalet instegsjobb och sänk trösklarna till första jobbet. 

2. Företagens återväxt: stärk nyföretagande, förenkla för tillväxt och öka andelen företag som har en kvinna som ledande befattningshavare i relation till totalt antal anställda i kommunen. 

3. Balanserad branschmix: minska beroendet av enstaka arbetsgivare/branscher och bredda mot växande sektorer. 

Fler intressanta insikter från rapporten  

• De kommuner med bäst förutsättningar för tillväxt är storstadskommuner och kommuner kring storstäder. 

• Pendlingskommuner nära storstad och nära större stad ökar mest, och landsbygdskommun samt landsbygdskommun med besöksnäring är de SKR-grupper som tappar mest under perioden. 

• De kommuner med minst bra förutsättningar finns, med något undantag, i södra Sveriges inland.  

• Det som kännetecknar de tio kommuner som ökar mest i rankingen är att alla ökar i instegsjobb och befolkningstillväxt. 

• Det som kännetecknar de tio kommuner som backar mest i rankingen är tapp i växande sektorer och nyföretagande. 

• Återigen hamnar Nacka kommun i topp bland de högst rankade kommunerna, tillsammans med storstadskommuner och kommuner nära storstäder i södra Sverige. 

• Habo, Vaggeryd, Bjuv, Vårgårda och Ydre kommun ökar alla mer än 100 positioner i rankingen under perioden. 

• Storuman och Bräcke kommun förlorar flest positioner under perioden. 

Om rapporten 

Sveriges framtidskommuner är Dun & Bradstreets årliga analys av kommunernas framtidsutsikter. Betyg sätts på skalan 1–5 baserat på tre områden och nio kriterier. Data kommer från SCB och Bolagsverket, och rankingen baseras uteslutande på kvantitativa uppgifter. Hela rapporten kan laddas ner på Dun & Bradstreets hemsida.

Presskontakt 

Axel Frisk 
Senior analytiker 
Dun & Bradstreet 
friska@dnb.com  
 
Christine Bard  
Communication & PR Lead, Northern Europe 
Dun & Bradstreet  
+46 708-60 84 74 
bardc@dnb.com