Tillit i bostadsområdet gynnar vissa mer än andra

– Våra resultat tyder på att tillit i området inte automatiskt kommer alla till del. För att främja psykisk hälsa hos hela befolkningen behöver vi skapa inkluderande miljöer där alla känner sig delaktiga, säger Anna-Clara Hollander, docent vid institutionen för global folkhälsa och medförfattare från Karolinska Institutet tillsammans med Cecilia Magnusson och Christina Dalman, professorer vid samma institution.

Förklaringen kan ligga i vem som upplever tilliten.

– De tillitsnivåer som mättes i studien baserades främst på svar från personer med svenskfödda föräldrar. Det innebär att tilliten kanske inte upplevs på samma sätt av personer med annan bakgrund, eller att de inte har samma tillgång till det sociala nätverk som tilliten bygger på, säger studiens sisteförfattare James B. Kirkbride, professor i psykiatrisk och social epidemiologi vid UCL (University College London), som lett studien.

Socialt kapital i bostadsområden

I en omfattande befolkningsstudie har forskarna undersökt hur olika former av socialt kapital i bostadsområden påverkar risken att insjukna i allvarliga psykiska sjukdomar, som psykos och bipolär sjukdom. Studien bygger på data från över 1,4 miljoner personer födda i Sverige och bosatta i Stockholms län, som följdes i upp till 15 år.

Forskarna fokuserade på tre typer av socialt kapital: tilltro till politiker, förtroende för välfärden och personlig tillit, det vill säga känslan av att kunna få hjälp vid behov och att känna sig trygg i sitt bostadsområde.

Resultaten visar att högre nivåer av personlig tillit i bostadsområdet kunde kopplas till antingen minskad eller ökad risk att utveckla psykotiska sjukdomar och bipolär sjukdom utan psykos, beroende på personens ursprung. Hos invånare med föräldrar från Sverige eller Europa hade hög tillit en skyddande effekt, medan motsatt effekt sågs hos invånare med föräldrar från Nordafrika och Mellanöstern.

Ger viktiga ledtrådar

Forskarna betonar att resultaten inte kan tolkas som orsakssamband, men att de ger viktiga ledtrådar till hur sociala faktorer påverkar den psykiska hälsan.

Studien visar också att politiskt och välfärdsrelaterat förtroende inte hade någon tydlig koppling till psykisk sjukdom.

Tidigare forskning har visat att utrikesfödda i Sverige och andra höginkomstländer har en ökad risk att utveckla psykos, schizofreni och andra psykotiska sjukdomar. Det finns också belägg för att risken är lägre hos de som bor i områden med en hög andel personer från samma ursprungsland.

Studien genomfördes i samarbete med Region Stockholm. Den har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet, Forte, Wellcome Trust och Royal Society. James B. Kirkbride har erhållit konsultarvoden från Roche och Health Services Executive, Irland. Inga andra intressekonflikter uppges.

Publikation

“Longitudinal association between neighborhood-level social capital and incidence of major psychiatric disorders in a cohort of 1.4 million people in Sweden”Angela Song-Chase, Jennifer Dykxhoorn, Anna-Clara Hollander, Cecilia Magnusson, Christina Dalman, James B. Kirkbride, Nature Mental Health, online 20 oktober 2025, doi: 10.1038/s44220-025-00518-z.