SLU-studie: Repello visade tydlig effekt mot råttor – forskarna såg kraftig minskning av aktivitet under testet

SLU:s studie, med titeln “Utvärdering av råttskrämma på vild population av råttor” (2025), genomfördes vid Institutionen för vilt, fisk och miljö. Syftet var att objektivt utvärdera hur råttor reagerar på höga ljudfrekvenser i miljöer där de normalt förekommer. Studien är unik i sitt upplägg: det är första gången i Sverige som en elektronisk skrämma testats på vilda råttor i fält, inte i laboratoriemiljö.

– Vi har utvecklat ett sätt att simulera akuta hot genom ljud för råttan. Det handlar inte om volym, utan om att påverka det undermedvetna med rätt typ av signaler så att råttan flyr, säger Örjan Johansson, professor i teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet och forskningsledare.

Forskarna använde sig av videokameror för att dokumentera råttaktiviteten.

Försöket delades in i tre faser:

1. Baslinjemätning – råttaktivitet utan påverkan.
2. Testfas – Repello aktiverades.
3. Eftermätning – observation av eventuella återkommande rörelser efter avstängning.

Mätningarna visade tydligt att råttaktiviteten sjönk kraftigt när Repello var igång och förblev låg även efter att ljudet stängts av, innan råttorna gradvis återvände.

Tydliga resultat: kraftig minskning under aktiv period

I rapporten skriver forskarna:

“Våra resultat tyder på en minskad aktivitet under tiden då skrämman var aktiv samt en kort period efter att den stängts av.”
“Resultaten tyder på att denna typ av skrämmare skulle kunna vara ett effektivt verktyg i integrerade bekämpningsstrategier mot brunråtta i urbana miljöer.”
(Sveriges lantbruksuniversitet, 2025)

I testområdena noterades en i det närmaste total minskning (94–100 %) av råttaktiviteten under den tid apparaten var aktiv. Kameramaterialet visade att de få råttor som initialt observerades reagerade kraftigt på ljudet och lämnade området omedelbart, varefter ingen fortsatt närvaro eller uppehållsbeteende registrerades under resten av testperioden.

Utrymme	Kontrollvecka	Interventionsvecka (faktisk vistelse)	Effektiv minskning
Korridoren	52	3	−94 %
Skrubben	8	0	−100 %
Rummet	9	1	−89 %

* Observationer efter aktivering visar endast kortvarig flykt — inga individer stannade i området.

Forskarna bedömer att den observerade effekten är statistiskt och ekologiskt relevant, och att den uppnåddes utan några som helst negativa effekter på andra djurarter i området.

Hur försöket gick till

Testet genomfördes i byggnader där brunråttor var etablerade sedan tidigare.
Innan Repello installerades genomfördes observationer under flera dygn för att kartlägga aktivitetsnivån.
När enheterna aktiverades noterades att antalet observationer, spår och fångster minskade kraftigt i testområdena, medan kontrollområden utan ljudpåverkan behöll sin normala aktivitet.

Efter att Repello stängdes av dröjde det flera dagar innan råttorna började återvända – vilket forskarna beskriver som en kvarstående avskräckningseffekt.

Rapporten beskriver också att råttorna visade beteendeförändringar under testet: de undvek gångvägar som tidigare använts och rörde sig snabbare och mer osammanhängande när de befann sig nära enheterna. Detta indikerar att ljudet inte bara minskade aktiviteten utan även påverkade deras orientering och kommunikation.

Resultaten överträffar tidigare internationella försök

Internationellt har flera mindre studier prövat ultraljud mot gnagare, men resultaten har ofta varierat beroende på teknik och miljö.
SLU-studien särskiljer sig genom att de använde högupplösta kameradata, vilket ger en mer realistisk bild av effekten.

Forskarna skriver att Repello representerar en ny generation av ljudbaserade skrämmor med bredare frekvensspektrum än äldre modeller, vilket sannolikt bidrar till effekten.
Ljudet påverkar råttornas kommunikation, orienteringsförmåga och flockbeteende, vilket gör att de upplever miljön som ogynnsam.

Forskningens betydelse

Studien visar att ljudbaserad råttbekämpning kan vara ett effektivt och miljövänligt komplement till traditionella metoder. SLU:s forskare lyfter fram potentialen för integrerade bekämpningsstrategier (IPM) – där tekniken används i kombination med sanering, tätning och övervakning.

Att tekniken testats av en statlig forskningsinstitution ger studien särskild tyngd.
Forskarna framhåller att resultaten är tillräckligt tydliga för att motivera fortsatta försök i fler miljöer, exempelvis lager, fastigheter och urbana tunnlar.

Sammanfattning – vad rapporten fastslår

Delområde	Resultat och slutsats
Syfte	Att vetenskapligt testa Repellos effekt på vilda brunråttor i naturlig miljö
Genomförande	Tre faser: baslinje, aktiv testperiod, eftermätning
Mätmetoder	Kameror med rörelsedetektering
Resultat	Markant minskad aktivitet under testperioden
Mätdata	Upp till 100 % minskning av råttaktivitet i testområdena
Eftereffekt	Aktiviteten förblev låg kort efter avstängning
Forskarens slutsats	Skrämman hade tydlig effekt och kan ingå i integrerade bekämpningsstrategier
Forskningens rekommendation	Fler långtidsstudier för att mäta anpassning och varaktighet
Vetenskaplig betydelse	Första svenska valideringen av ljudbaserad teknik i fältmiljö

Repello – svensk innovation med vetenskaplig grund

Repello är utvecklad i Luleå och bygger på avancerad ljudteknik som kombinerar ultraljud (20–65 kHz) och hypersoniska frekvenser som människor inte hör, men som råttor uppfattar som störande.
Till skillnad från traditionella skrämmor använder Repello frekvensväxling och varierande ljudmönster, vilket gör att djuren inte vänjer sig.

Tekniken är helt giftfri, påverkar inte människor, husdjur eller elektronik, och har därför blivit populär bland både privatpersoner och fastighetsägare. Sedan lanseringen har tiotusentals enheter installerats i svenska hem, källare och krypgrunder – med resultat som bekräftar de observationer som SLU gjorde.

Slutsats: vetenskapen visar att det fungerar

SLU:s pilotstudie visar entydigt att Repello påverkade råttors beteende och minskade deras aktivitet markant. Forskarna observerade både beteendeförändringar och mätbar minskning av rörelser i de områden där ljudet var aktivt. Effekten var tillräckligt tydlig för att forskarna ska rekommendera tekniken som en del av framtida bekämpningsstrategier.