Så mycket kostar nedskräpningen i Sverige

Sedan EU:s direktiv om nedskräpningsavgifter trädde i kraft är alla kommuner skyldiga att rapportera sina kostnader för att hantera skräp som hamnat på fel ställe. De senaste siffrorna, som rapporterats in under 2025, visar att kostnaden för nedskräpning i Sverige uppgår till nästan 600 miljoner kronor årligen. 

HÄR KAN DU SE VILKEN KOSTNAD VARJE KOMMUN RAPPORTERAT IN – KLICKA HÄR 

Producenter ska börja betala 

Från och med nästa år ska kommunerna få ersättning för en del av sina städkostnader. Det är producenter av vissa engångsplastprodukter – som cigarettfimpar, godis- och glassförpackningar, matlådor och muggar – som ska stå för notan. Hur mycket varje producent får betala beror på hur vanligt deras plastprodukter är som skräp. Ersättningen som kommunerna får 2026 är retroaktiv. 

– Att producenterna nu får ta sitt ansvar är ett steg i rätt riktning. Men vi får inte glömma att städning bara behandlar symptomet, inte problemet. Om vi verkligen vill få bort skräpet måste vi satsa mer på att det aldrig uppstår från början, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. 

Behövs fokus på det förebyggande arbetet

I regeringens höstbudget återinfördes stödet till förebyggande arbetet mot nedskräpning med fyra miljoner kronor per år, efter att det för första gången på 15 år drogs in i budgeten för 2025.

– Fyra miljoner i förebyggande arbete mot ett problem som kostar nära 600 miljoner varje år, det säger sig självt att det inte räcker. Och då talar vi bara om den ekonomiska aspekten. Utöver det skadar skräpet natur och djurliv samt bidrar till sämre trygghet och trivsel i våra samhällen, säger Johanna Ragnartz. 

Kostnaderna troligen betydligt högre 

Alla kommuner har ännu inte etablerade rutiner för att beräkna sina kostnader, vilket gör att siffrorna troligen underskattar den verkliga omfattningen. Några kommuner i landet rapporterade till och med noll kronor i kostnad, något som enligt Håll Sverige Rent inte speglar verkligheten. 

– Kommuner som rapporterar höga kostnader ligger förmodligen närmare sanningen. När systemet blir mer enhetligt får vi en tydligare bild av hur dyrt skräpet faktiskt är för samhället, säger Johanna Ragnartz. 

De rapporterade kostnaderna gäller bara hantering av skräp som hamnat fel – inte till exempel tömning av papperskorgar. Kommunerna kan räkna in kostnader för uppstädning, transport, behandling av avfallet, administration och informationsinsatser. 

Kommunernas ersättning för transport och behandling är dock undantagen tillsvidare, trots att det borde ingå enligt EU:s engångsplastdirektiv. 

________________________________

BAKGRUND   

Nedskräpningen kostar de svenska kommunerna flera hundra miljoner kronor varje år. Men sedan EU:s engångsplastdirektiv klubbades 2021 gäller principen om förorenaren betalar i Sverige enligt förordningen om nedskräpningsavgifter (2021:1002). Det betyder att kommuner kan få ersättning från producenterna av engångsplastprodukter årligen, för att täcka kostnader för uppstädning och tillhörande kostnader. Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten.   

Producenter ska bland annat bekosta städningen av plastförpackningar för godis, glass eller snacks, matlådor och muggar i engångsplast samt fimpar och filter.   

Det är Naturvårdsverket som tar in kommunernas rapportering, avgifter från producenter och fördelar pengarna ut till kommunerna. Kommuner som inte rapporterar sina kostnader till Naturvårdsverket senast den 31 mars varje år riskerar föreläggande med vite.  
 
Läs om hur beräkningarna går till på Naturvårdsverkets hemsida.