Ungas barndrömmar krossas av usel ekonomi

Rapporten har analyserat privatekonomin för två typhushåll.  

För en 28-årig butiksarbetare i Järfälla tar det 14 år att spara ihop till kontantinsatsen för en jämförelsevis billig bostadsrättstvåa i Storstockholm. För ett ungt arbetarpar i Södertälje tar det fem år att spara till kontantinsatsen för ett radhus – med ett barn i bilden växer tiden till 21 år. 

Under 2025 ser läget något ljusare ut, tack vare kollektivavtal som ger betydande löneökningar. Men trots förbättrade marginaler är drömmen om bostad och familj långt borta. 

Rapporten visar hur privatekonomin för de unga arbetarhushållen påverkas av att skaffa barn. Den ensamstående butiksarbetaren går back varje månad med ett barn, trots barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd. Arbetarparet får ekonomin att gå ihop men får svårt att spara till bättre boende. 

– Jag möter många unga arbetare som vill skaffa barn men inte vågar, för de vet inte hur de ska få ekonomin att gå ihop. Att få barn borde handla om kärlek och framtidstro – inte om att räkna kronor varje månad, säger Elsa Alm, LO:s ungsekreterare.

– I debatten om barnafödande ser vi allt mer kreativa förklaringar, som att det handlar om skärmtid, men verkligheten är att unga inte har råd. Det handlar inte om mobilen – det handlar om hyran, lönen och tryggheten. När en butiksanställd med hög tjänstgöring inte får ihop ekonomin med ett barn är det inte livsstilen som är problemet. Det är politiken och anställningsvillkoren, säger Elsa Alm. 

Den höga arbetslösheten lägger ytterligare sten på bördan.

– När unga inte får jobb slår det mot både plånboken och framtidstron. Att vi inte ser insatser för fler bra jobb är ett svek från politiken och unga har all rätt att vara förbannade, säger Johan Lindholm, LO:s ordförande.

Läs hela rapporten nedan.