Klimatåtgärder på gårdsnivå är en del av lösningen

I slutet av januari 2025 fick Miljömålsberedningen ett tilläggsdirektiv att utvärdera och analysera de svenska etappmålen till 2030. Uppdraget omfattar att bedöma hur målen påverkas av EU:s klimatpaket och att föreslå nya svenska etappmål som harmoniserar med EU:s regelverk. 

”Svenskt jordbruk ska kunna fortsätta producera mat och samtidigt minska utsläppen. Därför är det viktigt att regering och riksdag ger tydliga förutsättningar för investeringar i ny teknik, biogas och klimatåtgärder på gårdsnivå, inte bara skärpta krav”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande

Ett konkurrenskraftigt och hållbart jord- och skogsbruk är avgörande för både klimatomställning och livsmedelsförsörjning. Skog och mark tar idag upp cirka 70 procent av Sveriges inhemska utsläpp. Den största klimatnyttan Utöver kolinlagringen har vi substitutionseffekten* som uppstår när skogen ersätter fossila produkter. Aktivt och långsiktigt skogsbruk gör att skogen fungerar som kolsänka samtidigt som den levererar fossilfritt material och energi.

"Nu måste utredningens ord följas av handling. Svenskt jordbruk har redan minskat sina utsläpp och är redo att ta nästa steg, men det kräver att politikerna skapar de verktyg som vi efterfrågar, inte bara nya krav”.

Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande och fortsätter,

”Utan ett starkt och konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk riskerar Sverige både sin livsmedelsförsörjning och klimatmålen".

Maximalt 10 procent av utsläppsminskningarna får nås som med hjälp av kompletterande åtgärder. En av dessa är upptag i skog och mark. Miljömålsberedningen föreslår att upptag i skog och mark ska bokföras som upptag utöver Sveriges åtaganden i LULUCF-förordningen. Sverige kommer få mycket svårt att nå upp till LULUCF-förordningens mål och det innebär i praktiken att det inte kommer finnas något utrymme utöver det som räknas in i de kompletterande åtgärderna. 

”Det är problematisk att Sverige väljer denna väg för jord- och skogsbruket. Problemen med LULUCF-förordningen är för många välkända och borde vara så även för Miljömålsberedningen”. Avslutar Palle Borgström, LRFs förbundsordförande

*Substitutionseffekten
När vi använder skogsbaserade produkter (till exempel trä och biobränslen) istället för fossila produkter (till exempel plast, olja och kol) ersätter vi material med höga utsläpp av växthusgaser med material som har lägre utsläpp eller som är förnybara, där uppstår en nödvändig klimatnytta.

Exempel:

• Bygga hus i trä istället för betong → mindre koldioxidutsläpp.
• Använda biobränsle istället för olja → minskade fossila utsläpp.

Presentationsbilder från regeringens pressträff.