Högriskmelanom: Forskning tyder på att helkroppsavbildning som uppföljning efter operation inte förlänger överlevnaden
3.11.2025 08:21:17 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Hur ska patienter med hudcancerformen malignt melanom med hög återfallsrisk följas upp efter kirurgi? I flera länder har man jämte kliniska undersökningar infört helkroppsavbildning med datortomografi som rutin. En pågående nationell fas III-studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, indikerar att tidigare upptäckt av återfall via bilddiagnostik inte ger någon fördel överlevnadsmässigt.

– De preliminära resultaten av denna stora fas III-studie tyder på att bilddiagnostik för tidigare upptäckt av återfall inte ger någon fördel vad gäller överlevnad. Detta är ny och viktig kunskap eftersom det vetenskapliga stödet hittills varit begränsat. Dessutom varierar rekommendationerna mycket mellan olika länder. Eftersom endast ett fåtal patienter fullföljt hela femårsuppföljningen rekommenderar vi dock att studien ska fortsätta, säger Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset och professor i cancerimmunterapi vid Uppsala universitet, som leder studien vars resultat publiceras i The Lancet Oncology.
Malignt melanom ökar i många länder. I Sverige är det den femte vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor, med en ökning på 70 procent under perioden 2013-2023. Detta innebär att ett växande antal patienter behöver uppföljning efter kirurgi. Uppföljningen syftar till att tidigt upptäcka och behandla återfall för att förbättra överlevnaden, att tidigt identifiera nya primära melanom och att ge patienten information och stöd.
I flera länder har helkroppsavbildning med datortomografi eller en kombination av datortomografi och PET införts som rutin vid uppföljning efter kirurgi. I Sverige föreskriver de nationella riktlinjerna klinisk undersökning var 6–12 månad i tre år och ultraljud av regionala lymfkörtlar var sjätte månad för patienter med spridning till portvaktslymfkörteln.
Den pågående nationella fas III-studien, TRIM, är den första randomiserade uppföljningsstudie där värdet av helkroppsavbildning för patienter med hög risk för återfall i hudcancerformen malignt melanom undersöks. I studien har forskarna inkluderat patienter över 18 år, med tillräcklig njurfunktion för intravenös kontrastförstärkt datortomografi och bedöms kunna genomgå behandling vid återfall. Totalt deltar 19 svenska sjukhus i studien. Slutresultaten väntas 2030, med publicering året därpå.
Efter radikal kirurgi har patienterna slumpmässigt fördelats antingen till gruppen som fått tre års uppföljning med enbart kliniska undersökningar eller gruppen som förutom kliniska undersökningar fått helkroppsavbildning med datortomografi (DT) eller FDG-PET-DT.
Resultaten av delstudien baseras på perioden juni 2017- juli 2023 då 983 patienter randomiserades till studien. Vid uppföljning efter i genomsnitt 33,6 månader fanns inga statistiskt signifikanta skillnader i överlevnad mellan grupperna. Dock noterades en tendens till fler upptäckta återfall i gruppen som fått bilddiagnostik vilket enligt forskarna kan bero på tidigare upptäckt av små metastaser. Slutresultaten väntas klara 2030, med publicering året därpå.
– Slutsatserna är preliminära men kan få stor påverkan på framtida riktlinjer för uppföljning av patienter med högrisk malignt melanom, framhåller Gustav Ullenhag. Om slutresultatet bekräftar dessa fynd, kan det leda till förändrade internationella riktlinjer och en minskad användning av rutinmässig helkroppsavbildning i uppföljningen av högriskmelanom – något som i sin tur skulle kunna minska kostnader, strålningsbelastning och patientoro. Omvänt, om den slutliga analysen visar en fördel för bilddiagnostik, kan det stärka argumenten för att implementera denna metod i fler länders uppföljningsprogram.
FAKTA: TRIM-studien
- En pågående, nationell, prospektiv, randomiserad, fas III-studie där patienter rekryteras från 19 svenska sjukhus (sju universitetssjukhus och tolv länssjukhus).
- Syftet är att undersöka om bilddiagnostik i uppföljningen av högriskmelanom (CMM) kan förbättra totalöverlevnaden genom tidigare återfallsdiagnos.
- Interimsresultat presenteras nu, efter att cirka 1 000 patienter inkluderats. Slutresultaten väntas 2030, med publicering året därpå.
- Den största svenska interventionsstudie som någonsin genomförts på patienter med malignt melanom.
Nyckelord
Kontakter
Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset och professor i cancerimmunterapi vid Uppsala universitet;
gustav.ullenhag@igp.uu.se
073-816 28 92
Bilder

Länkar
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum