Födelsemånad påverkar barns idrottsdeltagande – men mönstren skiljer sig mellan idrotter

Fenomenet kallas relative age effect (RAE) – ett välkänt begrepp inom idrottsrörelsen både i Sverige och internationellt. Det handlar om att barn som är födda tidigt på året ofta har ett försprång i mognad, erfarenhet och självförtroende jämfört med de som är födda senare. Eftersom åldersgrupper ofta följer kalenderåret kan några månaders åldersskillnad få stor betydelse, både för träningsgrupper, uttagningar och för hur barn och ungdomar själva upplever sitt idrottande.  

Statistiken bygger på digital närvaroregistrering som sedan hösten 2020 är obligatorisk för LOK-stöd. Analysen omfattar en miljon barn och ungdomar mellan 7 och 25 år som deltog i idrottsaktiviteter under 2023.  

Resultaten: Två helt olika mönster 

De fem största lagidrotterna – fotboll, innebandy, ishockey, basket och handboll – står för 65 procent av all verksamhet, vilket gör att deras mönster präglar totalbilden. I dessa idrotter är barn födda i årets sista kvartal, oktober-december, underrepresenterade från sju års ålder. Denna underrepresentation kvarstår genom hela ungdomsåren och upp i ung vuxen ålder. Flickor födda sent på året har i genomsnitt 17 procent lägre deltagande än de med högst representation och för pojkar är skillnaden 13 procent.  

För övriga idrotter sammantaget framträder ett helt annat mönster. Här är det oftare barn födda i årets första kvartal, januari-mars, som har lägst deltagande, medan barn födda under tredje och fjärde kvartalet har ett högre deltagande. Det är ett mönster som bryter mot det som kännetecknar de största lagidrotterna.  

– Det är verkligen överraskande! Även bland lagidrotterna ser vi skillnader. Det visar att det inte finns någon enkel förklaring. Varje idrott har sin kultur och struktur och därför behöver mönstren nu analyseras vidare för att förstås bättre, säger Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet. 

– Analysen visar hur viktigt det är att vi lyckas möta varje barn och ungdom där de befinner sig. Det ställer högre krav på tränarens kompetens och är mer resurskrävande, men våra idrottsmiljöer och utvecklingsmodeller behöver kunna möta den här bredden av behov, säger Malin Träff, talesperson barn- och ungdomsidrott, Riksidrottsförbundet. 

Rapporten Statistik om barn- och ungdomsidrotten: Deltagande per födelsekvartal

Fakta LOK-stöd:
LOK-stöd är ett statligt lokalt aktivitetsstöd som Riksidrottsförbundet (RF) fördelar till idrottsföreningar för att främja föreningsdriven barn- och ungdomsidrott. Stödet kan sökas av föreningar som är anslutna till ett specialidrottsförbund inom RF och gäller för aktiviteter med deltagare i åldern 6–25 år*, utan övre åldersgräns för personer med funktionsnedsättning.  

*Observera att statistiken i detta pressmeddelande avser 2023, då åldersgränsen var 7 år. 

Del 1 i serien av nyheter: Ny statistik ger fördjupad bild av svensk barn- och ungdomsidrott

Del 2 i serien av nyheter: Tonårstjejer och män i fyrtioårsåldern är idorttsrörelsens vanligaste tränare

För mer information kontakta

Anna Setzman 
kommunikations- och presschef Riksidrottsförbundet  
070-564 25 16