Kriserna varje arbetsplats måste vara redo för – så har kriser på jobbet förändrats 2015–2025

"Förändrade samhällsförhållanden, nya arbetsvillkor och ökad medvetenhet kring psykisk hälsa har påverkat vad som upplevs som kris och hur detta hanteras på arbetsplatsen", säger Mattias Klawitter, krisspecialist på Falck.

Falck är Sveriges största leverantör av krisstöd i arbetslivet. Våra krisspecialister stödjer varje dag privata företag, offentliga och kommunala verksamheter att hantera olika typer av kriser. Rapporten ”Kriser i arbetslivet 2025”, bygger på en analys av samtliga krisärenden som Falck hanterat under en tvåmånadersperiod åren 2015, 2020 och 2025, nationell statistik samt erfarenheter från Falcks krisspecialister.

Tabell. Vanligaste orsakerna till aktivering av Falcks krisstöd 2015, 2020 samt 2025

2015	2020	2025
1. Hot eller våld	1. Hot eller våld	1. Hot eller våld
2. Rån	2. Rån	2. Allvarliga påfrestande arbetssituationer
3. Dödsfall, t ex hjärtinfarkt	3. Privata relationskriser och händelser	3. Privata relationskriser och händelser

"En kris drabbar inte bara organisationer och system, utan det påverkar också människorna bakom – deras trygghet, motivation och framtidstro", säger Mattias Klawitter.

Hot och våld vanligaste krisorsaken

Hot och våld har länge varit den vanligaste krisen på arbetsplatser. Idag ser vi dock en förändring, med en ökad förekomst av hot som riktas specifikt mot individen i sin yrkesroll, samt digitala påhopp. Anställda möter allt oftare ifrågasättanden och aggressiva angrepp i sin profession, inte sällan via digitala plattformar. Här kan anonymiteten och den ökade polariseringen i samhället bidra till att förstärka gränsöverskridande beteenden. Särskilt utsatta är yrkesgrupper som vårdpersonal, socialsekreterare och förskollärare, vilka påverkas av det ökade gängkriminella våldet, både som vittnen och genom direkta påtryckningar.

"Vi ser allt mer att yrkesrollen inte skyddar, utan tvärtom riskerar att trigga verbalt eller fysiskt hot och våld. Digitala kanalers anonymitet och polarisering bidrar till att förstärka dessa tendenser", säger Mattias Klawitter.

Allt vanligare med krisstöd allvarliga påfrestande arbetssituationer

Arbetsgivare har blivit mer proaktiva i att erbjuda krisstöd till yrkesgrupper där kriser är en förväntad – men likväl påfrestande – del av arbetet. Det kan handla om dödsfall i vården eller att möta svåra olyckor inom räddningstjänsten. Sedan 2020 har andelen ärenden i denna kategori ökat med 44 procent. Jämfört med 2015 har andelen krisstödsärenden rörande incidenter i arbetssituationer mer än fördubblats.

Att erkänna den här typen av ”förväntade” kriser är viktigt. Att reagera starkt på förväntade men belastande situationer kan i många fall väcka känslor av skam, då det inom många yrken finns en förväntan om att man ska klara av sådana påfrestningar i och med yrkesvalet.

"Om det inte fångas upp och bearbetas finns det risk för att det leder till långvarig stress eller känslomässig utmattning. Har man varit med om flera händelser efter varandra måste vi också uppmärksamma risken för retraumatisering, att en ny händelse triggar känslor och reaktioner kopplade till en tidigare händelse som kanske inte uppmärksammades på samma sätt då, när det var aktuellt", säger Mattias Klawitter.

Digitaliseringen har skapat fler arenor för kriser

Digitaliseringen har påverkat och utvidgat de arenor där kriser kan uppstå och utspela sig i och med att hot och hat också kan uttryckas genom flertalet olika digitala kanaler.

"Idag begränsas inte våldsutsatthet i arbetslivet till själva arbetsplatsen. Att kunna nås av hot digitalt kan öka upplevelsen av utsatthet och att inte vara trygg någonstans. Dessutom kan man även vara sökbar med mycket personlig information", säger Mattias Klawitter.

Arbetsgivare tar även ansvar för privata kriser

Arbetsplatser tycks allt mer uppmärksamma att även privata kriser påverkar arbetsförmåga och prestation, vilket också i vissa fall gör privata kriser till arbetsplatsens fråga. Många arbetsgivare är idag måna om att erbjuda krisstöd till medarbetare som drabbats av en personlig kris. Fler arbetsgivare uppmärksammar även stödbehov utifrån självmordsrisk hos medarbetare.

Kraftig minskning av rån

Rån riktade mot arbetsplatser har kraftigt minskat de senaste åren. År 2015 och 2020 var rån den näst vanligaste orsaken att ta hjälp av Falcks krisstöd och omkring 15 procent av Falcks totala krisstödsärenden rörde rån. År 2025 har rån kraftigt minskat, och uppgick i inledningen av 2025 endast till en (1) procent av krisstödsärendena. Den minskade kontanthanteringen är sannolikt en bidragande orsak till minskade rån. Den arbetsplats som tydligast fortsatt är utsatta för rån i Falcks analyser är apotek, där förövaren är ute efter läkemedel.

Fler arbetsgivare ser aktivt över sin krisberedskap

För arbetsplatser innebär det rådande omvärldsläget ett växande behov av att rusta sig, bland annat genom att upprätta och hålla krisorganisationer och kontinuitetsplaner uppdaterade – inklusive scenarier för hur man kan agera vid allvarliga samhällskriser eller till och med krig.

"Arbetsplatsen blir en viktig arena för att hålla ihop gemenskapen, bevara motivationen och visa ett närvarande ledarskap i tider av oro", säger Mattias Klawitter.