Karolinska Institutet

Gener kan förutsäga självmordsrisk vid depression

Dela

Depression i unga år har en starkare ärftlig komponent och är förknippad med högre risk för självmordsförsök än depression som debuterar senare i livet. Det visar en ny studie publicerad i Nature Genetics av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

Lu Yi, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn
Lu Yi, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn

– Vår förhoppning är att genetisk information ska kunna hjälpa vårdpersonal att identifiera personer med hög självmordsrisk, som kan behöva mer stöd och noggrannare uppföljning, säger Lu Yi, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och en av studiens korresponderande författare.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som kan drabba människor i olika skeden av livet. Den nya studien visar att depression som debuterar före 25 års ålder har en starkare ärftlig komponent än depression som debuterar sent i livet.

Stora genetiska skillnader

Studien bygger på sjukvårdsregister och genetiska data från över 150 000 personer med depression och 360 000 kontrollpersoner i Danmark, Sverige, Norge, Finland och Estland. Forskarna jämförde genetik och risk för självmordsförsök hos personer som fått sin första depression före 25 års ålder (tidig debut) och de som fått diagnosen efter 50 års ålder (sen debut).

De genetiska skillnaderna mellan grupperna var stora. Forskarna identifierade tolv genetiska regioner som var kopplade till tidig debut och två regioner som var kopplade till sen debut. En av fyra personer med hög genetisk risk att drabbas av tidig depression genomförde ett självmordsförsök inom tio år efter diagnos, vilket var ungefär dubbelt så många jämfört med personer med låg genetisk risk.

– Vi visar att depression med tidig debut delvis har andra genetiska orsaker än depression som drabbar äldre individer och att risken för självmordsförsök är förhöjd. Det här är ett viktigt steg mot precisionsmedicin inom psykiatrin, där behandling och förebyggande åtgärder anpassas för varje enskild individ, säger Lu Yi.

Självmordsprevention i vården

Forskarna planerar nu att undersöka hur de genetiska skillnaderna hänger ihop med hjärnans utveckling, stress och livserfarenheter, och om genetiska riskprofiler kan användas i självmordsprevention inom vården.

Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet i Sverige, Universitetet i Oslo, Norge, Köpenhamns universitetssjukhus och Roskilde universitet i Danmark, Tartu universitet i Estland och det nordiska forskningsnätverket TRYGGVE. Den har finansierats av bland annat Europeiska forskningsrådet (ERC) och US National Institute of Mental Health. Några av artikelförfattarna har samarbeten med läkemedelsbolag, men inga som har kopplingar till den aktuella studien. Se den vetenskapliga artikeln för mer information om potentiella intressekonflikter.

Publikation

”Genome-wide association analyses identify distinct genetic architectures for early-onset and late-onset depression”John R. Shorter, Joëlle A. Pasman, Siim Kurvits, Andreas Jangmo, Joonas Naamanka, Arvid Harder, Espen Hagen, Kaarina Kowalec, Nelli Frilander, Richard Zetterberg, Joeri J. Meijsen, Jesper R. Gådin, Jacob Bergstedt, Ying Xiong, Sara Hägg, Mikael Landén, Christian Rück, John Wallert, Alkistis Skalkidou, Elise Koch, Bayram C. Akdeniz, Oleksandr Frei, FinnGen, Iiris Hovatta, Ted Reichborn-Kjennerud, Thomas M. Werge, Patrick F. Sullivan, Ole A. Andreassen, Martin Tesli, Kelli Lehto, Alfonso Buil & Yi Lu, Nature Genetics, online 13 november 2025, doi: 10.1038/s41588-025-02396-8.

Kontakter

Lu YiSenior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet

Tel:070-773 1965lu.yi@ki.se

Bilder

Lu Yi, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn
Lu Yi, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn
Ladda ned bild

Om oss

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ Karolinska Institutet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet

Nytt strålningscenter i Stockholm - ett gemensamt initiativ för framtidens cancerbehandling1.12.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Karolinska Institutet, KTH Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Region Stockholm avser att etablera ett nytt centrum för medicinsk strålningsvetenskap i Stockholm. Genom att förena universitetens spetskompetens inom viktiga forskningsområden med hälso- och sjukvårdens expertis skapas en kraftsamling för att utveckla framtidens cancerbehandling.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye