Bättre styrning krävs för palliativ vård

Forskare har följt utvecklingen sedan införandet av Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård 2013. Resultaten visar att trots nationella riktlinjer är det stora skillnader i hur och var människor får vård i livets slutskede. Det gäller både barn och vuxna, och beror inte bara på sjukdom eller ålder utan i hög grad på var man bor.

– Det är väldigt komplexa utmaningar som våra studier pekar på, säger Cecilia Larsdotter, professor i vårdvetenskap vid Sophiahemmet Högskola.

Majoriteten av svenskar vill vårdas och dö hemma. Men verkligheten ser annorlunda ut: Endast var femte person får den möjligheten. I stället dominerar sjukhusvård, eller äldreboenden, även när det inte alltid är det som efterfrågas.

Ojämlika förutsättningar i landet
– Om skillnaderna speglar olika vårdpreferenser i olika regioner är det problemfritt. Men vi har goda skäl att tro att det snarare handlar om ojämlika förutsättningar, säger Joakim Öhlén, professor i omvårdnad, verksam vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, och vid Palliativt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Forskarna betonar att den palliativa vården för äldre behöver utvecklas så att den kan ges integrerat med äldreomsorg och sjukdomsspecifik vård.

Barn och ungdomar som dör är lyckligtvis en liten grupp. Men en grupp med särskilda behov och utmaningar kopplade till både kompetens i palliativ barnsjukvård och till resurstillgång. 

– Det behövs en bättre utvecklad organisation av palliativ vård för barn, framhåller Stefan Nilsson, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet och också verksam vid Barncancercentrum på Drottning Silvias barnsjukhus.

Skärpt uppföljning och vägledning
Forskningen visar att de nationella riktlinjer som finns ofta är otydliga, och att regioner och kommuner i praktiken kan välja bort dem. Det leder till att prioriteringen av palliativ vård, som enligt svensk hälso- och sjukvårdslag ska ha högsta prioritet, inte alltid genomförs i praktiken.

Forskargruppen föreslår nu en rad reformer. Bland annat vill de att palliativ vård erkänns som en folkhälsofråga på nationell nivå, i linje med WHO:s rekommendationer, och att uppföljning och vägledning för kommuner och regioner skärps.

– Det är ju viktigt och tydligt att palliativ vård ska prioriteras. Men problemet är hur det ska ske. Det behöver konkretiseras, både när det gäller tidig integrerad vård och i livets slutskede, säger Stina Nyblom, docent vid Göteborgs universitet och verksam vid Palliativt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Expertkontakter:
Cecilia Larsdotter, professor vid Sophiahemmet Högskola:
mail: cecilia.larsdotter@shh.se
telefon: 0760-25 24 83

Joakim Öhlén, professor vid Göteborgs universitet: 
mail: joakim.ohlen@gu.se
telefon: 0766-18 60 98

Presskontakter:
Pia Hultkrantz, Sophiahemmet Högskola, pia.hultkrantz@sophiahemmet.se
Margareta G. Kubista, Göteborgs universitet, margareta.g.kubista@gu.se
Elin Widfeldt, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, elin.widfeldt@vgregion.se