Beslutsfattande för äldre patienter i akuta prehospitala situationer kräver bättre struktur och rutiner
17.11.2025 09:17:49 CET | Röda Korsets Högskola | Pressmeddelande

Beslutsfattande kring äldre patienter i akuta prehospitala situationer, till exempel vid ambulansutryckningar, är ofta komplext och kräver bättre struktur visar en ny studie av forskare från bland annat Röda Korsets Högskola.
Delat beslutsfattande mellan patienter och vårdpersonal
Delat beslutsfattande som syftar till att säkerställa att patienter tillsammans med vårdpersonal fattar beslut om den fortsatta vården är ofta målet, men i praktiken är det svårt att uppnå, särskilt med äldre som har nedsatt kognitiv förmåga eller svårt att kommunicera sina önskemål. Forskningen visar dessutom att kunskapen om hur beslutsfattandet går till i prehospitala miljöer är låg.
– Hierarkiska strukturer inom vården, rädsla för repressalier och osäkerhet kring risk–nytta-bedömningar utgör hinder för ett verkligt delat beslutsfattande, säger Catharina Frank, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna i studien.
Studien har analyserat 26 vetenskapliga artiklar från perioden 2000–2024 och lyfter fram att besluten i stor utsträckning fattas av vårdpersonal, och att det finns förbättringspotential i hur processen hanteras.
Stödjande faktorer och sociala nätverk
– Studien identifierar flera faktorer som kan stödja processen, såsom relevant kompetens hos vårdpersonalen, tillgång till organisatoriska resurser och tydliga symtom eller tecken hos patienten. Samtidigt betonas vikten av att ta hänsyn till patientens sociala nätverk och att involvera personer som känner patienten väl, berättar Catharina Frank.
Forskarna rekommenderar en mer strukturerad och systematisk metod för beslutsfattande, där patientens kapacitet bedöms, anhörigas perspektiv beaktas och information från personer med god kännedom om patienten integreras – allt för att minska hierarkiska hinder och för att stärka patientens självbestämmande.
Undanröja hinder för delaktighet och bredare perspektiv viktigt
– För att äldre patienter ska få bästa möjliga vård i akuta situationer krävs att vårdpersonal på alla nivåer arbetar aktivt för att undanröja hinder för delaktighet och att patientens bredare livssammanhang, levnadshistoria och upplevelser ges större plats i beslutsprocessen, avslutar Catharina Frank.
Studien har genomförts av forskare från Röda Korsets Högskola, Linnéuniversitetet och Borås högskola.
Mer information
Kontakt
Catharina Frank, docent och lektor vid Röda Korset Högskola
catharina.frank@rkh.se
Nyckelord
Kontakter
Helene Komlos GrillKommunikationsansvarigRöda Korsets Högskola
Tel:+46 8 587 516 11Tel:+46 72 519 36 05helene.komlos.grill@rkh.sewww.rkh.seRöda Korsets Högskola
Med människan i centrum och utblick mot världen är omvårdnad och hälsa i ett globalt perspektiv Röda Korsets Högskolas unika profil inom utbildning, forskning och samverkan.
Röda Korset Högskola vilar på en lång tradition – ända sedan 1867 har vi utbildat högt ansedda och eftertraktade sjuksköterskor. Högskolan gör en stor samhällsnytta och examinerar årligen cirka 200 sjuksköterskor och 50 specialistsjuksköterskor inom intensivvård, infektionssjukvård och psykiatrisk vård. Vi bidrar också till att öka kompetensen bland kliniska handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att erbjuda uppdragsutbildning. Röda Korsets Högskola bedriver forskning med forskningsinriktningen ”Hälsovetenskap i ett globalt perspektiv”.
Vi finns på Campus Flemingsberg i Huddinge, Stockholm, och har 1 000 studenter och 70 medarbetare.
Följ Röda Korsets Högskola
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Röda Korsets Högskola
Första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård publicerad20.3.2026 13:02:30 CET | Pressmeddelande
Infektionssjukdomar är fortsatt ett globalt problem trots medicinska framsteg. I dagarna har den första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård publicerats. Syftet med kompetensbeskrivningen är att på nationell nivå tydligt definiera den fördjupade kunskap och de avancerade färdigheter som utmärker specialistsjuksköterskan inom infektionssjukvård. – Den första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterskor inom infektionssjukvård är ett viktigt steg för att synliggöra specialistkompetensen i infektionsvården, säger Jason Murphy, lektor och programansvarig för utbildningen till specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård vid Röda Korsets Högskola som har deltagit i processen och medverkat i granskningen av kompetensbeskrivningen. Samverkan som har stärkt den akademiska legitimiteten och säkerställt att beskrivningen är väl förankrad i både utbildningens innehåll och klinisk praxis. Dokumentet beskriver den avancerade kompetensnivån för special
Smärta är en subjektiv upplevelse – nytt poddavsnitt med fokus på smärta och vikten av att utbilda sjuksköterskor i ämnet19.3.2026 08:56:33 CET | Pressmeddelande
Smärta är något vi alla kan relatera till mer eller mindre. I det här avsnittet av Röda Korsets Högskolas podd ”Omvårdnad och hälsa” är smärta i fokus. Medverkar gör Beata Molin, lektor, och Jacob Lindroos, adjunkt som intervjuas om forskning på området och hur de utbildar om smärta i sjuksköterskeprogrammet. Journalist Gabriella Ahlström intervjuar. Otillräcklig kunskap om smärta inom vårdutbildningar och klinisk praktik Smärta är ett av våra vanligaste hälsoproblem, samtidigt är kunskapsnivån om smärta ofta otillräcklig inom vårdutbildningar och klinisk praktik. Detta kan påverka hur patienter med smärta bemöts och behandlas. Därför är det så viktigt att blivande sjuksköterskor får en god kunskap om vad smärta är eftersom bemötandet av sjukvårdspersonalen också har stor betydelse för patientens smärtupplevelse. – Smärta innehåller massa variabler som måste läsas av, samtidigt som det också är en subjektiv upplevelse. Hur ont det gör och hur det påverkar kan bara patienten känna. Vi m
När kvinnor stärker kvinnor – ny rapport visar vägen för traumabehandling i systerskap5.3.2026 09:39:39 CET | Pressmeddelande
Kvinnor med erfarenhet av krig, tortyr och flykt har ofta utsatts för könsbaserat våld, levt i strukturer där deras rättigheter begränsats och tvingats skapa nya liv i Sverige under svåra villkor. Trots omfattande ohälsa, ofta i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), står många långt ifrån den vård de har rätt till. I samband med Internationella kvinnodagen 2026 presenteras den tredje rapporten inom forskningsprojektet Mitt hjärtas syster. Projektet drivs vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö och har en stark lokal förankring.
Fysisk aktivitet minskar PTSD-symtom hos traumadrabbade flyktingar30.1.2026 09:22:41 CET | Pressmeddelande
En nyligen publicerad randomiserad kontrollerad studie visar att fysisk aktivitet kan minska psykisk ohälsa hos traumadrabbade flyktingar. Studien har genomförts av forskarna Henrik Nilsson, Maria Gottvall, Catharina Gustavsson, Alexander Nissen och Fredrik Saboonchi. Fysisk aktivitet gör verklig skillnad I studien deltog 183 personer i ett tio veckor långt, gruppbaserat program med traumamedveten fysisk aktivitet. Deltagarna randomiserades till en interventionsgrupp (92 personer) eller en kontrollgrupp på väntelista (91 personer). – Många av deltagarna lever med komplex PTSD och låg fysisk aktivitetsnivå. De tydliga och långvariga förbättringarna visar att ett traumamedvetet upplägg med fysisk aktivitet kan göra verklig skillnad, säger Maria Gottvall, docent vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna i projektet. Resultaten visar en tydlig och kliniskt meningsfull minskning av symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Även dep
Behandling kan minska PTSD-symtom hos barn och unga – även för dem med osäker juridisk status29.1.2026 11:51:23 CET | Pressmeddelande
Barn och unga som har flytt från konflikt och förföljelse löper en ökad risk att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Traumafokuserade psykoterapier kan ha betydande effekt på PTSD hos barn och ungdomar med flyktupplevelser, även om de lever under osäkra juridiska förhållanden i sitt nya hemland. Det visar en ny systematisk översikt av forskning på området av Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering, ett forskningssamarbete mellan Svenska Röda Korset och Röda Korsets Högskola. Utmaningar i behandling av unga på flykt Vid slutet av 2024 hade över 48 miljoner barn tvingats fly på grund av konflikter eller våld, varav 19,1 miljoner var flyktingar eller asylsökande. Psykisk ohälsa är vanligare bland barn och unga som är flyktingar eller asylsökande än hos övriga befolkningen. Många av dessa minderåriga har varit med om traumatiska upplevelser, som kan ha inträffat före, under eller efter migrationen, till exempel att förlora sin familj, bli separerad
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum