Nytt nationellt centrum för återgång i arbete

Stockholms Centrum för återgång i arbete är en av de mest omfattande satsningarna inom arbetsliv och hälsa. De första sex åren är finansierade och kan, om målen nås, förlängas till tio år med en total budget på drygt 80 miljoner kronor. Målet är att etablera Sveriges ledande nod för forskning som både förebygger sjukskrivning och förklarar varför människor fastnar i den – samt att ta fram lösningar för en snabbare och mer hållbar återgång i arbete. Satsningen kan förändra hur vi arbetar med sjukfrånvaro och hur människor snabbare kan komma tillbaka i arbete.

Splittrat system kräver gemensamt grepp

Projektledaren Theo Bodin, docent vid Karolinska Institutet (KI) och verksamhetschef för Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), menar att satsningen kommer i rätt tid.
– Sjukskrivningarna är fortsatt höga och Sverige behöver en samlad kraft för att förstå varför människor blir kvar i den och hur vi kan stödja en hållbar återgång. Med den här satsningen kan vi för första gången skapa en nationell forskningsmiljö som håller ihop hela kedjan – från systemnivå till patientmöte och arbetsplats, säger Theo Bodin.

Centret byggs som ett partnerskap mellan KI, primärvården, FoUU-centrum, företagshälsovård och arbetsmarknadens parter. Den breda förankringen gör att patienter, yrkesgrupper och beslutsfattare kan bidra direkt i forskningsprocessen. Satsningen stärks av samarbeten med ledande forskningsmiljöer i Danmark, Kanada och USA kring utveckling och utvärdering av modeller för återgång i arbete (RTW).

CAMM fokuserar på arbetsplatserna

Forskare vid CAMM och KI ska tillsammans med arbetsplatser och företagshälsovård undersöka hur arbetsgivare ser på sitt ansvar för arbetsanpassningar och ta fram riktlinjer, verktyg och utbildningar. De kartlägger också varför sjukskrivningsprocesser drar ut på tiden och vilka strukturella hinder som håller människor kvar i systemet.

Tillsammans med epidemiologer och andra experter utvecklar CAMM även nya metoder för att följa upp arbetsrelaterad sjukfrånvaro på befolkningsnivå – ett område där Sverige i dag saknar samlade och enhetliga strukturer.

APC fokuserar på primärvårdens centrala roll i sjukskrivningsprocessen

APC och KI är navet för de kliniska studierna i primärvården, ledda av Maria Hagströmer, professor, Anna Finnes, med.dr, och Ann-Helen Patomella, docent.
– Primärvården är ofta första instans i en sjukskrivning och bär ett stort ansvar, men arbetssätten är inte alltid samordnade. Satsningen ger oss möjlighet att skapa en mer strukturerad och hållbar process, säger Maria Hagströmer.

Forskarna ska utveckla och testa modeller som gör primärvårdens hantering av sjukskrivningar mer systematisk, jämlik och kunskapsbaserad.

En viktig del gäller patienter med psykisk ohälsa – en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning.
– För många blir vägen tillbaka onödigt lång eftersom stödet inte är tillräckligt anpassat. Vi vill förstå vilka insatser som faktisk hjälper och hur primärvården kan ge dem i rätt ordning och vid rätt tidpunkt, så att återgång i arbete blir en del av återhämtningen, säger Anna Finnes.