Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan

-Denna studie visar återigen på utmaningar med likvärdigheten i den svenska skolan. Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar hur det går för dem i skolan, både genom hela skolgången och under ett läsår. Skolan lyckas inte att kompensera för elevers olika familjebakgrunder, säger Anna Castberg, chef på Analysavdelningen på Skolverket.

Det är första gången Skolverket kan publicera resultat som visar hur mycket elever lär sig på ett år, utifrån det som mäts i Timss. Studien visar att i genomsnitt förbättrar svenska elever sina resultat i matematik och naturvetenskap, både mellan årskurs 4 och 5 och mellan årskurs 8 och 9. Det gäller dock inte alla elever.

Elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund halkar efter i matematik och naturvetenskap

I Timss 2023 framkom att elevers socioekonomiska förutsättningar spelar en allt större roll för deras prestationer över tid. Elever med en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar i genomsnitt bättre än de med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Timss Longitudinal Study visar dessutom att familjebakgrunden även har betydelse för hur mycket man lär sig under ett läsår. Skillnaden är inte så stor mellan elever i årskurs 4 och 5. Men mellan årskurs 8 och 9 visar elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund i genomsnitt inte någon förbättring alls under ett läsår, till skillnad från elever med en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund.

Skillnaden mellan låg- och högpresterande elever ökar mellan årskurs 8 och 9

En större andel elever når högre kunskapsnivåer, men andelen elever som inte når upp till den lägsta nivån är oförändrad. Lågpresterande elever ligger på samma eller till och med en lägre resultatnivå i årskurs 9 än i årskurs 8, i både matematik och naturvetenskap. Det innebär att under ett läsår, mellan årskurs 8 och 9, ökar skillnaden betydligt mellan låg- och högpresterande elever.

-Det är anmärkningsvärt att det finns högstadieelever som enligt Timss inte har ökat sin kunskap i matematik eller naturvetenskap på ett år, säger Maria Axelsson, projektledare för Timss på Skolverket.

Kunskapsresultaten har i genomsnitt blivit bättre för alla elevgrupper mellan årskurs 4 och 5, i både matematik och naturvetenskap. Andelen elever som når upp till de högsta kunskapsnivåerna ökar medan andelen på de lägre nivåerna minskar.

Elever mer negativa till ämnena i årskurs 5

Elever som mår bra och upplever att läraren är tydlig i sin undervisning har högre genomsnittligt resultat. De har dessutom, i genomsnitt, en mer positiv kunskapsutveckling på ett läsår. Elever som oftare utsatts för mobbning har en negativ kunskapsutveckling mellan årskurs 8 och 9.

Även inställning till och självförtroende i ämnena har betydelse för elevers resultat. Elever i årskurs 5 är mer negativa till att lära sig matematik och naturvetenskap och har ett sämre självförtroende än i årskurs 4.

-Elevers inställning och självförtroende är viktigt för deras prestationer. Det är avgörande att få rätt stöd tidigt och att man arbetar med motivationen för dessa elever. Annars riskerar elever att gå ut grundskolan utan godkända betyg, säger Maria Axelsson.

Elever mer positiva till ämnena i årskurs 9

Eleverna i årskurs 9 är mer positiva och har bättre självförtroende än i årskurs 8. Studieron upplevs också bättre i årskurs 9 än i åttan. De högstadieelever som anger brister i studieron förbättrar sig inte alls, varken i matematik eller naturvetenskap.

Timss 2023 Longitudinal Study – elever kunskapsförändring i matematik eller Naturvetenskap under ett läsår

Om Timss Longitudinal Study

• Efter senast genomförda Timss valde Sverige att delta i denna uppföljande studie där samma elever som deltog 2023, genomförde studien igen ett år senare.
• I Sverige har cirka 5 400 elever från 160 skolor deltagit i den longitudinella studien för års­kurs 4 och 5, och cirka 5 300 elever från 154 skolor för årskurs 8 och 9.
• Studien har följt hur elevers kunskaper, attityder och erfarenheter har förändrats under ett läsår och vad det kan bero på.
• Timss Longitudinal Study organiseras och leds av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). Skolverket är ansvarigt för genomförandet i Sverige.
• Timss har genomförts sedan 1995 och undersöker elevers kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskapliga ämnen i årskurs 4 och 8.

Relaterat

TIMSS 2023 - Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektivMånga elever med F i matematik har inte fått det stöd de har rätt tillElevers självförtroende och motivation är viktiga för deras resultat i matematik

För frågor kontakta

Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se