Förslag: Två nya bidrag för banbrytande forskning

Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att lämna förslag på ett program för banbrytande forskning. Nu har vi tagit fram förslag på två nya finansieringsinstrument som syftar till att stimulera banbrytande forskning i Sverige.

Tanken är att de ska komplettera varandra. Båda ska stimulera djärva forskningsansatser med potential för stora forskningsgenombrott och båda ska kunna sökas inom samtliga forskningsområden.

Det ena bidraget har arbetsnamnet ”Explorativt bidrag med möjlighet till fortsättningsbidrag” och ska kunna ge många forskare möjlighet att, under en kortare period, pröva sina banbrytande idéer. I ett andra steg ges ett större fortsättningsbidrag till de projekt som bedöms har störst potential att utvecklas till att vara långsiktigt banbrytande.

Det andra bidraget har arbetsnamnet ”Transformativt bidrag”. Det ska möjliggöra för excellenta forskare, som tidigare visat på risktagande och nytänkande, att ägna längre tid åt att utveckla ett projekt med hög potential för banbrytande genombrott.

– Banbrytande idéer drivs ofta av redan framgångsrika forskare. Men det explorativa bidraget fokuserar på forskningsidén, inte meriterna, och vänder sig brett till forskare från i stort sett alla karriäråldrar. Därmed kan det även främja yngre forskares idéer, säger Karolina Wallenborg Bjelic, forskningssekreterare på Vetenskapsrådets avdelning för forskningsfinansiering.

Det är också viktigt att forskarna inte ska behöva välja mellan att söka bidrag för ett potentiellt banbrytande högriskprojekt och att behålla eller söka bidrag för andra projekt, understryker hon.

– Ambitionen är att forskarna ska våga satsa på djärva idéer men samtidigt inte riskera sin pågående forskning eller karriär.

Därför ska de parallellt kunna söka i Vetenskapsrådets ordinarie utlysningar om forskningsbidrag.

– Det finns inget enkelt svar på hur man främjar banbrytande forskningsgenombrott. Först efteråt vet man om det lyckades. Samtidigt ser vi att vissa åtgärder verkar mer lovande än andra, säger Karolina Wallenborg Bjelic.

Förslaget är baserat på en omvärldsanalys med inspel från forskarsamfundet via Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer, en öppen hearing, ett seminarium i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien samt inspel från Sveriges unga akademi.

Explorativt bidrag med möjlighet till fortsättningsbidrag

Bidraget har två steg. I det första får relativt många forskare – även de som befinner sig i början av sin karriär – möjlighet att testa en ny, okonventionell och riskfylld hypotes under en bidragsperiod på upp till två år. I nästa steg får enbart forskarna med de mest lovande idéerna ett större fortsättningsbidrag.

Transformativt bidrag

Bidraget riktar sig till etablerade forskare, som tidigare fått forskningsbidrag i hård konkurrens och visat på risktagande och nytänkande i sin forskning. Bidraget ska göra det möjligt för forskarna att under en längre period och med stor frihet kunna utveckla nya, mer djärva idéer med hög potential för banbrytande genombrott.