Kortison eller inte vid yrsel – ny studie ska ge svar
11.12.2025 11:07:00 CET | Umeå universitet | Pressmeddelande
Varje år drabbas ungefär 1 500 personer i Sverige av med plötslig och kraftig yrsel i ett tillstånd som heter vestibularisneurit. Det behandlas ofta med kortison, trots att det är oklart om det hjälper. Nu har ett projekt vid Umeå universitet beviljats 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att ta reda på hur det egentligen ligger till.

– I studien ska vi till exempel mäta hur balansnerven fungerar med hjälp av en kamera som följer ögonrörelser, men det allra viktigaste är hur patienterna mår, säger Jonatan Salzer, docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och projektledare för den nya studien Prevent
Vestibularisneurit innebär att man drabbas av en kraftig yrsel, som ofta liknas vid känslan av att kliva av en karusell. Det är vanligt att må illa, kräkas och få balansstörningar. Symtomen når sin topp inom ett par dygn och börjar sedan långsamt gå tillbaka, men en relativt stor grupp får bestående problem med balansen eller yrsel som påverkar dem i vardagen. En central del i behandlingen är rehabilitering, där man tränar på att till exempel nicka eller vrida huvudet fram och tillbaka, men det har länge funnits en tradition av att också behandla med kortison.
Inflammation i balansnerv
Att vestibularisneurit behandlas med kortison beror bland annat på en teori om varför tillståndet uppstår från första början. Man tror nämligen att en vanlig orsak är inflammation i balansnerven, och kortison är ett ämne som dämpar inflammation. Det finns också tillstånd som liknar vestibulatisneurit där kortison ger bra effekt. En internationell studie har visat att ungefär hälften av läkarna skriver ut kortison vid vestibularisneurit, men hälften gör det inte.
– Redan att det ser så olika ut mellan länder och inom länder visar att vi egentligen inte vet om det hjälper. Om det är så att vi kan se att kortison verkligen har effekt så förtjänar alla patienter att få den behandlingen, och kan vi bevisa att det inte fungerar så kan vi sluta behandla i onödan med de biverkningar kortison innebär. Förhoppningen är att också lista ut varför man får vestibularisneurit, säger Jonatan Salzer.
Minst 400 deltagare
De studier som finns på området ger inget entydigt svar. Jonatan Salzer menar att de antingen är för små eller att de utfall som mäts inte är tillräckligt relevanta. I Prevent-studien ska man därför inkludera minst 400 patienter med vestibularisneurit i Sverige, Norge och Danmark, där en grupp får kortison och en grupp får placebo. Det man främst är intresserad av är hur patienterna själva upplever att de mår efter behandlingen. För att kunna upptäcka tillräckligt stor skillnad mellan placebo och kortison hoppas projektet kunna rekrytera 400 deltagare.
Projektet Prevent, Nordic Prednisolon for Vestibular Neuritis Study, beräknas pågå till 2030 och resultaten kommer ha omedelbar effekt på klinisk praxis – alltså huruvida patienter med vestibularisneurit ska erbjudas kortison eller inte.
Kontakter
För mer information, kontakta gärna
Jonatan Salzer
Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-785 34 95
Mobil: 070-267 89 64
E-post: jonatan.salzer@umu.se
Ola NilssonKommunikatör och presskontakt medicinska fakulteten
Tel:090-786 69 82ola.nilsson@umu.seBilder


Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Nyupptäckt mekanism kan hjälpa äggstockscancerceller att stänga av tumörhämmande gener19.11.2026 13:14:41 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Umeå universitet har upptäckt hur kemiska modifieringar av RNA styr ett enzym som metylerar DNA och bidrar till att tumörhämmande gener stängs av i äggstockscancerceller. Resultaten ger ny kunskap om sjukdomen och kan på sikt bidra till utvecklingen av nya behandlingsstrategier för höggradig serös äggstockscancer.
När våra erfarenheter påverkar hur vi tolkar Sveriges krisråd17.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
När broschyren Om krisen eller kriget kommer skickades till Sveriges hushåll väckte den olika reaktioner. För vissa skapade den trygghet, för andra oro. Ny forskning vid Umeå universitet och Karlstads universitet visar hur människors erfarenheter, språkkunskaper och livssituation påverkar hur beredskapsinformation uppfattas.
Fysiker får ERC Synergy Grant för att skapa extrema ljuspulser12.11.2026 12:00:00 CET | Pressmeddelande
I projektet "ExtremeField" strävar forskare efter att tänja på fysikens gränser genom att fokusera laserljus på ett nytt sätt. Målet är att skapa ljuspulser med en miljon gånger högre intensitet än vad som är möjligt i dag. Projektet finansieras genom ett ERC Synergy Grant på totalt nästan 150 miljoner kronor, varav 60 miljoner går till Umeå universitet.
Från kuvösen till skolbänken – så kan vården stötta för tidigt födda barn12.11.2026 09:27:00 CET | Pressinbjudan
I samband med Världsprematurdagen 2026 arrangerar Umeå universitet och Region Västerbotten tillsammans med Svenska Prematurförbundet och Lilla Barnets Fond ett seminarium om stödet till för tidigt födda barn och deras föräldrar.
När vårdpersonal kan tvingas gå emot sin moral12.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Vad händer när vårdpersonal tvingas leva med beslut som strider mot deras egna värderingar? Att inte kunna ge patienter den vård man anser vara rätt kan leda till långvariga känslor av skuld och skam. Fenomenet kallas moralisk skada och kan bidra till psykisk ohälsa. Nu har forskare vid Umeå universitet tillsammans med internationella kollegor för första gången utvärderat ett mätinstrument för moralisk skada bland personal inom svensk sjukhusvård.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum