Ny utbildning förbättrar svarstider och diagnostisk kvalitet

Histotekniker har en viktig roll i att förbereda och kvalitetssäkra vävnadsprover för patologisk undersökning. De utför bland annat skärning, fixering och infärgning av vävnad från biopsier eller operationer.

Betald utbildning – studierna varvas med praktikarbete på labben

– Vi såg tidigt att kompetensväxling är nödvändig för att möta pensionsavgångar och ett ökat vårdbehov. Det handlar om att bredda basen och skapa en hållbar lösning för framtiden, säger Mikael Björnstedt professor och verksamhetschef för Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Hösten 2024 startade en uppdragsutbildning om 60 högskolepoäng på Karolinska Institutet, som är skräddarsydd efter verksamhetens behov och inspirerad av internationella modeller. Utbildningen är öppen för sökande med gymnasiekompetens från naturvetenskapliga program.

Ny teknik och nya arbetsmetoder

Den nya utbildningen har inte bara bidragit en kortare inlärningsprocess vid rekrytering och stärkt medarbetarnas kunskaper, utan också bidragit till en mer effektiv implementering av ny teknik och arbetsmetoder i klinisk praxis.

- På två av utbildningsplatserna har vi sett konkreta effekter redan under praktikperioden, där studenterna aktivt börjat ta sig an nya arbetsuppgifter och bidra till verksamheten, säger Mikael Björnstedt.

Kompetensväxling ger snabbare svarstider och ökad diagnostisk kvalitet

Dessutom möjliggör utbildningen en kompetensväxling i flera led, genom att histotekniker tar över vissa tekniska moment från en biomedicinsk analytiker (BMA) och BMA i sin tur hanterar delegerade arbetsuppgifter från läkare.

- På så sätt frigörs tid och resurser där de behövs mest. Denna struktur gör det möjligt för varje yrkesgrupp att arbeta på toppen av sin kompetens. Resultatet blir en process med kortare ledtider, vilket i praktiken innebär snabbare svarstider för provsvar.

En ytterligare effekt är en högre andel kvarstannande av befintliga medarbetare, vilket också är viktigt för kompetensöverföring och kapacitet.

Framgångsfaktorer och lärdomar

Planeringen av utbildningen har krävt stort engagemang från både chefer och medarbetare, särskilt i arbetet med att ta fram rutiner och en komplett utbildningsplan.

- Tät samverkan inom verksamheten har också varit en nyckel. Transparens och kontinuerlig information har gjort att vi fått med oss både chefer och medarbetare i förbättringsarbetet, säger Mikael Björnstedt.

Att hitta rätt sökande till utbildningen har dock varit en utmaning. Rekryteringsprocessen tar tid och kräver riktad marknadsföring.

Nationell satsning på förbättringsprojekt för att utveckla cancervården Under 2024 och 2025 har RCC fördelat 220 miljoner kronor per år till flera hundra olika förbättringsprojekt inom områdena rehabilitering, palliativ vård, bilddiagnostik och patologi. Satsningen spänner från små, lokala punktinsatser till nationellt sammanhållna, långsiktiga förändringar. Oavsett omfattning är syftet med insatserna detsamma: att korta ledtider i enlighet med målen inom de standardiserade vårdförloppen, att förbättra cancerrehabiliteringen och den palliativa vården för barn och vuxna samt att göra vården mer jämlik och tillgänglig. Medlen kommer från den statliga satsningen på cancervården. Varje RCC har tagit emot ansökningar och fördelat var sin del av medlen till projekt i respektive sjukvårdsregion.