Ny mobilitetsstudie från WSP: Ekonomiska styrmedel gynnar elbilen – kollektivtrafiken halkar efter

Samtidigt har kollektivtrafiken fortsatt stora utmaningar. Resandet är fortfarande 11 procent lägre än före pandemin, och i regioner som Stockholm, Dalarna och Kronoberg är minskningen så stor som 16–17 procent. Endast Jönköping och Östergötland har fler resenärer än före pandemin. Biljettpriserna har ökat kraftigt sedan 2019 – i genomsnitt med 21 procent för enkelbiljetter och 26 procent för månadsbiljetter. I Örebro har priserna stigit med hela 48 procent, medan Sörmland har haft den minsta ökningen på 6 procent. Idag är det dyrast att resa i Stockholm, Jönköping och Uppsala, medan Halland och Gotland har de lägsta priserna.

Detta påverkar många: en tredjedel av Sveriges vuxna är helt beroende av kollektivtrafiken, och omkring 60 procent av befolkningen över sex år är helt eller delvis beroende av den för resor som inte kan ske till fots eller med cykel. Distansarbete har dessutom förändrat resmönstren och minskat behovet av dagliga pendlingsresor, vilket gör att periodbiljetter blir mindre attraktiva.

- Elektrifieringen av transportsektorn är avgörande för att nå klimatmålen. Samtidigt behöver subventioner utformas så att de både ger klimatnytta och inte missgynnar de som vill resa hållbart. Vår mobilitetsstudie visar att olika grupper gynnas väldigt olika beroende på transportsätt. Den största kostnadsökningen drabbar dem som reser kollektivt – över 20 % högre biljettpriser under senare år. Med nuvarande utveckling blir möjligheten att resa hållbart allt orättvisare fördelad, säger David Lindelöw, doktor i trafikplanering.

Rapporten pekar på att ett ensidigt fokus på elbilen riskerar att exkludera stora grupper från framtidens transportsystem. För att skapa en mer rättvis och hållbar mobilitet behövs styrmedel som gynnar fler – inte bara dem som har råd med elbil. Åtgärder som lyfts fram är satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik samt mer rättvist utformade ekonomiska incitament.