Inbromsning av läromedelsinköpen under 2024 förstärker ojämlikheten

Läromedelsbarometern är en årlig sammanställning av inköpsstatistik för läromedel för årskurserna 1-9, som tas fram av Läromedelsföretagen utifrån data från distributören Läromedia samt Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Undersökningen omfattar kommunala skolhuvudmän.

Den senaste Läromedelsbarometern, som sammanställer Sveriges mest heltäckande statistik över kommunernas läromedelsinköp, visar att utvecklingen under 2024 har stannat av. Efter flera år med tydliga ökningar når investeringarna nu en platå och de inflationsjusterade sammanlagda inköpen är lägre än föregående år.

Trots att staten tillfört ytterligare 496 miljoner kronor i riktade satsningar för läroböcker fick svenska elever i realiteten inte tillgång till fler läromedel under 2024. Samtidigt ökar skillnaderna tydligt mellan stad och land, vilket innebär att tillgången till läromedel i allt högre grad avgörs av var i landet elever bor.

– Utvecklingen har bromsat in för tidigt. Kommunerna har långt ifrån nått den nivå som krävs för att uppfylla skollagens krav om att elever ska ha tillgång till de läromedel som behövs för att nå utbildningens mål. Det påverkar utbildningens kvalitet och likvärdigheten i skolan, säger Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen.

Inköpen stannar av – trots nominella ökningar
De genomsnittliga kommunala inköpen ökade från 1 165 kronor per elev 2023 till 1 198 kronor under 2024. Men när den allmänna prisutvecklingen räknas in minskar volymen av läromedel jämfört med föregående år. Också i ett längre perspektiv har ökningen bromsat in: sedan 2021 har inköpen ökat med närmare 40 procent, men bara med 2,8 procent det senaste året.

– Att siffrorna planar ut betyder inte att behovet är mött. Tvärtom visar den samlade kunskapen att en betydande läromedelsskuld fortfarande finns i många svenska skolor, säger Stefan Persson.

Skillnaderna ökar – storstäderna drar ifrån
2023 års positiva trend, då mindre kommuner närmade sig storstadsregionerna, bröts helt under 2024. Det innebär att klyftorna i läromedelsförsörjningen inte bara kvarstår utan ökar. Skillnaden mellan den kommun som satsar mest och minst är nu 2 203 kronor per elev vilket är en av de största variationerna som uppmätts under de senaste tio åren. Konsekvensen blir att många elever får sämre förutsättningar än tidigare trots nominellt högre budgetsiffror. 

Brist på nationell vägledning och långsamma statliga processer
Trots att skollagen ändrades 2024, och nu tydliggör elevers rätt till läromedel, saknas fortfarande nationella riktlinjer för vad ”tillräcklig tillgång” innebär i praktiken. Regeringen har uttryckt målsättningen att varje elev ska ha ett läromedel per ämne, men myndigheterna saknar ännu uppdrag att genomföra detta.

Samtidigt dröjer införandet av officiell statistik. Nuvarande bedömningar pekar på att statlig läromedelsstatistik kan vara på plats först 2029 vilket är fem år efter lagändringen.

– Det är svårt att styra något man inte kan följa upp. När statens uppföljning ligger så långt fram i tiden samtidigt som det saknas tydliga riktlinjer om hur lagen ska tolkas riskerar såväl elever som lärare att stå utan den förstärkning som lagstiftningen avsåg, säger Stefan Persson.

Slutsatser från Läromedelsbarometern 2024

• Kommunernas inköp av läromedel har stannat av. Korrigerat för inflation minskade inköpen under 2024 jämfört med 2023.
• Nominell ökning men real minskning. Inköpen steg i genomsnitt från 1 165 kr (2023) till 1 198 kr (2024). Inräknat inflation minskar inköpen. Ökningen sedan 2021 är nära 40 procent, men endast 2,8 procent det senaste året. 
• Det saknas tydliga direktiv om vad som är tillräcklig läromedelstillgång. Skollagens krav är otydligt operationaliserat och regeringen har ännu inte gett myndigheterna i uppdrag att fastställa rekommenderade nivåer.
• Ökade skillnader mellan stad och land. Storstäderna ökade sina inköp med cirka 20 procent och Malmö och Stockholm gjorde mycket stora satsningar, medan stora delar av Sverige minskade sina inköp betydligt.
• Klyftorna ökar och elever får olika förutsättningar. När inköpen i reala tal minskar för många elever ökar ojämlikheten, både geografiskt och mellan kommungrupper.
• Statsbidraget har haft svagt genomslag. Trots 496 miljoner kronor i statsbidrag syns begränsad effekt i kommunernas egna inköpsnivåer.
• Statlig statistik dröjer. Officiell läromedelsstatistik väntas vara på plats först 2029, vilket innebär flera år utan systematisk nationell uppföljning.

Lista över de 10 kommuner som köpte mest läromedel under 2024 (summa per elev)

1. Ragunda kommun – 2 533 kr per elev
2. Övertorneå kommun – 1 905 kr
3. Skinnskattebergs kommun – 1 894 kr
4. Malmö kommun – 1 889 kr
5. Örnsköldsvik kommun – 1 884 kr
6. Mölndal kommun – 1 876 kr
7. Lessebo kommun – 1 781 kr
8. Bjurholm kommun – 1 780 kr
9. Västerås kommun – 1 766 kr
10. Partille kommun – 1 751 kr