Ny studie avslöjar mutationsmönster bakom sporadisk ALS

ALS är en sjukdom som bryter ner de celler i ryggmärgen och hjärnan som kontrollerar kroppens viljestyrda funktioner. Den som drabbas blir med tiden allt svagare i musklerna och till slut fungerar inte andningen längre. Mellan 10–15% av alla som drabbas av ALS har ärvt anlagen för sjukdomen. Men för majoriteten av alla som drabbas finns inga ärftliga samband och denna form brukar kallas sporadisk ALS.

Orsaken till att någon drabbas av sporadisk ALS är än så länge okänd. I den nya studien har man därför velat undersöka om genetiska förändringar som uppstår i enskilda celler under en persons livstid kan bidra till sjukdomsutvecklingen.

I studien har man har jämfört vävnadsprov från hjärnbarken från 13 patienter med sporadisk ALS med motsvarande prov från fem patienter med ärftlig ALS och sex personer utan ALS-sjukdom. Resultaten har publicerats i den ansedda tidskriften Brain och visar att alla patienter med sporadisk ALS hade mutationer i minst två gener som kan kopplas till ALS. Bland patienterna med ärftlig ALS fanns betydligt färre mutationer.

– Resultaten tyder på att sporadisk ALS delvis kan orsakas av en ackumulering av mutationer i hjärnbarkens nervceller, och att även genetiska förändringar som bara finns i en begränsad del av hjärnans nervceller kan räcka för att starta sjukdomsprocessen. Det ger oss ny förståelse för varför ALS uppstår och varför sjukdomsförloppet kan skilja så mycket mellan olika individer, säger Peter Andersen, professor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap.

Vid ärftlig ALS finns de muterade generna i alla kroppens celler. Därför kan de upptäckas med ett vanligt blodprov. Hos patienter med sporadisk ALS har mutationerna uppstått spontant under personens liv, vilket innebär att de muterade generna bara finns lokalt i de drabbade cellerna. Det innebär att det idag inte finns några enkla tester att göra för att se om en individ bär på de muterade generna. Den aktuella studien är till exempel gjord på särskilt tillvaratagen obduktionsvävnad. Men studien kan ändå få stor betydelse för framtida diagnostik och behandling.

– Om den här typen av icke-ärftliga mutationer kan identifieras hos patienter via till exempel blod eller ryggmärgsvätska skulle det på sikt kunna öppna för mer individanpassad och genriktad behandling, även för patienter med sporadisk ALS, säger Karin Forsberg, docent i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap.

Studien är ett samarbete inom ett svensk-tyskt forskarkonsortium på universitetssjukhus i Umeå, Ulm och Mannheim-Heidelberg. Studien har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, ALS-Fonden, Hjärnfonden, Neuroförbundet, Vetenskapsrådet, Bertil Hållstens stiftelse, Region Västerbotten, Umeå universitets Insamlingsstiftelse, Fort Knox Välgörenhetsstiftelse, Olsson & Olssons Välgörenhetsstiftelse.

Länk til studien: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41378777/

Kontaktuppgifter

Peter Andersen, professor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus, nås via e-post: peter.andersen@umu.se

Karin Forsberg, docent i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap och specialistläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus, nås via e-post: karin.forsberg@umu.se