Stockholms tingsrätt ger lärarna rätt: Staten ansvarig för diskrimineringen av gravida lärare

 – Det är mycket glädjande att tingsrätten slår fast att staten haft ett grundläggande ansvar för inkomstförlusten den gjort våra medlemmar har haft, säger Anna Olskog, förbundsordföranden för Sveriges Lärare. 
 
–Tingsrättens dom gör att det äntligen finns ett avgörande som ger även privat anställda medlemmar rätt till ersättning.  
 
Felaktigt genomförande av EU-rätten ledde till stora inkomstförluster 
Under pandemin förbjöds många gravida, inte minst lärare, att arbeta och hänvisades i stället till graviditetspenning. Graviditetspenningen täcker endast 80 procent av lönen upp till ett lägre tak än sjukförsäkringens, vilket innebar att många förlorade upp till halva sin inkomst under graviditeten. 
 
EU:s mödraskyddsdirektiv kräver att gravida som förbjuds att arbeta ska få behålla sin inkomst – genom lön, socialförsäkringsersättning eller en kombination av båda. Ett sämre skydd motverkar direktivets syfte att skydda kvinnan, graviditeten och det väntade barnet. Men svensk lagstiftning gav, och ger fortfarande, gravida arbetstagare ett sämre ekonomiskt skydd än vad direktivet föreskriver. 
 
Våra medlemmar har fått bära kostnaden för statens misstag 
– Två av landets högsta instanser – Arbetsdomstolen och Högsta förvaltningsrätten – har redan fastslagit att Sverige inte tillgodosett våra medlemmars rättigheter. Under flera år har offentliga arbetsgivare och andra offentliga aktörer pekat på varandra, medan våra medlemmar fått bära kostnaden för statens felaktiga genomförande av EU-rätten. Så kan vi inte ha det, säger Anna Olskog. 
 
– Detta påverkar gravida anställdas rättigheter på hela den svenska arbetsmarknaden, understryker Anna Olskog. 
 
Första domen i viktiga principiella frågor gällande EU-rätten 
Sveriges Lärare menar att tingsrättens slutsatser är viktiga pusselbitar för att stärka enskildas möjligheter att hävda sina EU-rättsliga rättigheter i Sverige. 

Domen kan verka i riktning mot ett mer samvetsgrant genomförande av de individuella rättigheter som EU-rätten i vissa fall garanterar. Det är inte bara viktigt att statliga och kommunala myndigheter behöver ett större medvetande om sitt självständiga ansvar att följa unionsrätten, som har företräde framför svensk lag vid konflikt. Domen kan komma att överklagas och att det behövs prejudicerande avgöranden. 

Förbundet framhåller att införlivandet av mödraskyddsdirektivet måste ses över i sin helhet och införlivas på ett mer transparent och rättssäkert sätt. 

Krav på lagändringar 
Sveriges Lärare har under flera år fört rättsprocesser i förvaltningsdomstolarna, Arbetsdomstolen och allmän domstol för att säkerställa att gravida lärares rättigheter tillgodoses. Förbundet driver även krav på lagändringar tillsammans med andra fackförbund och kommunala arbetsgivare.

– Staten bör ha det ekonomiska ansvaret, säger Anna Olskog. Det är inte bara rimligt och naturligt, det kan också vara viktigt för att motverka diskriminering av kvinnor i barnafödande ålder vid rekrytering, säger Anna Olskog
 
Arbetsdomstolen har tidigare slagit fast att offentliga arbetsgivare är skyldiga att betala lön så att gravida får en sammantagen inkomst som motsvarar den fasta lönen och vissa tillägg. En principöverenskommelse har gjorts mellan kommunernas arbetsgivarorganisation och de berörda facken om hur de enskilda ska kompenseras. Den statliga Arbetsgivarverket har uppmanat myndigheter att följa domen och ersätta drabbade arbetstagare. 
 
Privat anställda kan få ersättning av staten 
De privatanställda lärare som omfattas av talan får nu, liksom de offentligt anställda, rätt till ersättning för sin ekonomiska skada. Förbundet menar att Arbetsdomstolens dom dessutom stärker möjligheterna att rikta motsvarande krav och krav på diskrimineringsersättning mot privata arbetsgivare.  

Överväger överklagande
Tingsrättens dom innebär att staten har ansvar dels för att betala en ersättning motsvarande den lön våra medlemmar har rätt till utöver graviditetspenningen, dels en ersättning för den diskriminering de utsatts för.

De flesta lärarna drabbades av arbetsförbud i samband med pandemin. Tingsrätten anser utbetalningarna av graviditetspenningen ska vara utgångspunkt för den preskriptionsfrist om två år som gäller enligt diskrimineringslagen. Det gör tyvärr att staten i många fall slipper undan att betala diskrimineringsersättningen med hänvisning till att det gått för lång tid. 
 
– Vi tycker att det är orimligt att våra medlemmar som litat på att den svenska lagstiftningen inte varit diskriminerande ska gå miste om kränkningsersättningen. Det är orimligt att ställa högre krav på våra medlemmar än på de myndigheter och arbetsgivare som samtliga brustit i att ge det skydd som våra medlemmar har haft rätt till.

Sveriges Lärare analyserar nu tingsrättens dom och överväger om den bör överklagas. Förbundet anser att medlemmarnas krav inte kan anses preskriberade eftersom det inte funnits rimliga förutsättningar att känna till sina rättigheter när överträdelserna begicks.

Förbundet fortsätter arbetet 
– Vi gör allt vi kan för att alla våra medlemmar ska få rätt ersättning och har beslutat oss för att gå till botten med detta. Domen är ett viktigt steg, men arbetet fortsätter. Vi hoppas förstås att staten oavsett om den beslutar sig för att överklaga tar ansvar för den skada den förorsakat för samtliga av våra medlemmar och andra som förbjudits arbeta i samband med graviditet, avslutar Anna Olskog, förbundsordföranden för Sveriges Lärare.