Blodprov avslöjar risk att drabbas av flera sjukdomar samtidigt
Ett fåtal vanliga blodmarkörer kan förutsäga både vilka äldre personer som kommer att utveckla specifika kombinationer av kroniska sjukdomar och hur snabbt detta kommer att ske. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Att leva med flera kroniska sjukdomar samtidigt, så kallad multisjuklighet, är vanligt bland äldre och innebär stora utmaningar för både individen och vården. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet identifierat ett fåtal biomarkörer i blodet som kan förutsäga risken att drabbas. Studien omfattar över 2 200 personer över 60 års ålder från den allmänna befolkningen i Stockholm.
Speglar biologiska processer
I blodprover från studiedeltagarna analyserade forskarna 54 olika biomarkörer som speglar biologiska processer som inflammation, kärlhälsa, ämnesomsättning och neurodegeneration. De undersökte sedan sambandet mellan blodmarkörerna och tre mått på multisjuklighet: totalt antal sjukdomar, fem vanliga sjukdomsmönster samt hur snabbt sjukdomarna ansamlas under en 15-årsperiod.
– Vi fann att vissa blodmarkörer, särskilt de som är kopplade till ämnesomsättningen, var starkt förknippade med både specifika sjukdomskombinationer och med hur snabbt nya sjukdomar tillkom, berättar studiens förstaförfattare Alice Margherita Ornago, doktorand vid Aging Research Center, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Sju betydelsefulla biomarkörer
Sju blodmarkörer visade sig vara särskilt betydelsefulla. Fem av dem – GDF-15, HbA1c, cystatin C, leptin och insulin – var konsekvent kopplade till alla mått på multisjuklighet som beaktades i studien. Två andra – gamma-glutamyltransferas och albumin – var specifikt kopplade till hur snabbt sjukdomarna utvecklas över tid. Resultaten bekräftades i en oberoende amerikansk kohort med 522 deltagare, vilket stärker fyndens tillförlitlighet.
– Vår studie tyder på att störningar i ämnesomsättning, stressreaktioner och energireglering är några av de viktigaste drivkrafterna bakom utvecklingen av multisjuklighet hos äldre. Det öppnar för möjligheten att använda enkla blodprov för att identifiera personer med hög risk, vilket i sin tur kan möjliggöra tidigare insatser i framtiden, säger Davide Liborio Vetrano, docent vid samma institution på Karolinska Institutet, som lett forskningen.
Forskarna planerar nu att följa hur dessa blodmarkörer förändras över tid och undersöka om livsstilsförändringar eller läkemedel kan påverka sjukdomsutvecklingen.
Studien genomfördes i samarbete med forskare från KTH och SciLifeLab i Sverige, University of Brescia och University of Milano-Bicocca i Italien och National Institute on Aging i USA. Den finansierades av Vetenskapsrådet, Karolinska Institutets strategiska forskningsområden inom epidemiologi och neurovetenskap samt National Institutes of Health (USA). Forskarna uppger inga intressekonflikter.
Publikation
”Shared and specific blood biomarkers for multimorbidity”, Alice Margherita Ornago, Caterina Gregorio, Federico Triolo, Ann Zenobia Moore, Alessandra Marengoni, Giorgi Beridze, Giulia Grande, Giuseppe Bellelli, Matilda Dale, Claudia Fredolini, Luigi Ferrucci, Laura Fratiglioni, Amaia Calderón-Larrañaga & Davide Liborio Vetrano, Nature Medicine, online 2 januari 2026, doi: 10.1038/s41591-025-04038-2.
Kontakter
Davide Liborio VetranoDocent vid Aging Research Center, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
Tel:070-198 4125davide.vetrano@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Immunceller skyddar i ryggmärgen när vi blir äldre7.1.2026 11:44:06 CET | Pressmeddelande
Nervsystemets egna immunceller hjälper till att skydda ryggmärgen från åldersrelaterade skador, visar en studie på möss av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Neuroscience och kan bidra med ny kunskap om hur vissa neurologiska sjukdomar uppstår.
HPV-vaccin kan skydda mot cellförändringar i vulva och vagina18.12.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Flickor som vaccineras mot HPV får inte bara ett bra skydd mot livmoderhalscancer. De löper även lägre risk att drabbas av allvarliga cellförändringar i vulva och vagina, särskilt om de vaccineras före 17 års ålder. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Oncology.
Sociala medier kopplas till sämre koncentration hos barn8.12.2025 06:01:00 CET | Pressmeddelande
Barn som ägnar mycket tid åt sociala medier får gradvis något sämre koncentrationsförmåga. Det visar en omfattande studie från Karolinska Institutet där forskare följt över 8 000 barn från cirka 10 till 14 års ålder. Resultaten presenteras i tidskriften Pediatrics Open Science.
Lägre dos av immunterapi vid hudcancer ger bättre effekt8.12.2025 01:01:00 CET | Pressmeddelande
En lägre dos av godkänd immunterapi för malignt melanom kan enligt en ny svensk studie ge bättre effekt mot tumörerna, samtidigt som biverkningarna minskar. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften Journal of the National Cancer Institute.
Så aktiveras nervsystemets reparation vid ryggmärgsskada2.12.2025 11:11:14 CET | Nyheter
Efter en ryggmärgsskada förändras celler i hjärnan och ryggmärgen för att hantera stress och reparera vävnad. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Neuroscience, visar att denna reaktion styrs av särskilda DNA-sekvenser. Kunskapen kan användas för att utveckla mer precisa behandlingar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum