Eleverna får betala priset för vinstutredningens regleringsiver

– Utredningens nya förslag försämrar elevers möjligheter att gå i bra skolor. Förra året slog utredningen fast tuffa åtgärder för att få bort de få oseriösa aktörerna, ändå föreslås nu än mer långtgående begränsningar för hela sektorn, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning.  

Förslagen går dessutom betydligt längre än den omfattande helrenovering av regelverket som Tidöavtalet beskriver. I stället för ett mer träffsäkert och förutsägbart system föreslås nu en expansiv omreglering som lägger nya tillståndskrav, stoppmekanismer och skapar osäkerhet även där tillsynen visar att verksamheten redan fungerar.  

Ett exempel på detta är förslaget att kräva nya tillstånd när en redan godkänd och populär skola vill växa med ytterligare en klass. Då ska de eleverna tvingas vänta upp till 2 år att börja på skolan, i väntan på att Skolinspektionen ska ge nytt tillstånd.   

Almega Utbildning delar ambitionen att stoppa olämpliga ägare och stödjer skarpa verktyg som träffar rätt. Men regleringar måste bygga på hur skolan faktiskt fungerar, inte en förenklad bild av tillsyn och fristående huvudmäns ansvarstagande.  

Nästan alla skolhuvudmän, fristående som kommunala, får någon gång förelägganden från Skolinspektionen. Under 2024 utförde myndigheten enligt egen statistik över 1 100 tillsynsingripanden. Förelägganden är ett normalt inslag i tillsynen och avser ofta avgränsade eller administrativa brister som åtgärdas inom utsatt tid.   

– Att koppla långtgående konsekvenser som tillväxtförbud eller hinder mot ägarförändringar till vanliga förelägganden gör tillsynen till ett trubbigt verktyg. Det blir som att dra in körkortet permanent för den som en gång fått en parkeringsbot. Förslagen står inte i proportion till problemen, och de riskerar att träffa precis de huvudmän som tar ansvar och rättar till brister, säger Andreas Mörck.