Så kan personer med typ 1-diabetes hålla blodsockret stabilt vid långvarig fysisk aktivitet

För personer med typ 1-diabetes innebär fysisk aktivitet, särskilt uthållighetsträning och långlopp som till exempel Vasaloppet, en ökad risk för instabilt blodsocker. Risken för både lågt och högt blodsocker skapar osäkerhet kring hur träning och tävling kan genomföras på ett säkert sätt.

– Med ett systematiskt kolhydratintag och individanpassade insulindoser kan personer med typ 1-diabetes hålla blodsockret stabilt även vid långvarig och krävande fysisk aktivitet, säger Stig Mattsson, forskare i medicin vid Örebro universitet.

I sin avhandling har han bland annat genomfört studier vid ett idrottsläger för vuxna med typ 1-diabetes, som avslutades med det 90 kilometer långa Vasaloppet. Resultaten visar att ett högt kolhydratintag, cirka 75 gram per timme, i kombination med kontinuerlig glukosmätning, gjorde det möjligt att bibehålla en stabil blodsockernivå under hela loppet.

– Personer med typ 1-diabetes kan tillföra betydligt mer kolhydrater under långvarig fysisk aktivitet än man tidigare trott, utan att blodsockret blir instabilt, säger Stig Mattsson.

Kolhydratuppladdning inför tävling är möjlig

Inför Vasaloppet genomfördes också en två dagar lång kolhydratuppladdning där deltagarna ökade sitt kolhydratintag, utöver den vanliga kosthållningen, med ytterligare två gram per kilo kroppsvikt, samtidigt som insulindoserna anpassades.

– Kolhydratuppladdning har tidigare ofta setts som riskfyllt eftersom det försämrar glukoskontrollen. Men våra resultat visar att den även kan fungera för personer med typ 1-diabetes, säger Stig Mattsson.

Utbildning stärker egenvården

Under idrottslägret kombinerades teoretiskt utbildning med praktisk träning, och med hjälp av kontinuerlig glukosmätning fick deltagarna återkoppling och stöd kring insulinjusteringen och kolhydratintaget i samband med träning. Två år efter idrottslägret intervjuade Stig Mattsson deltagarna om deras erfarenheter.

– Det visade sig att utbildning i kombination med att deltagarna får omsätta sin kunskap vid olika typer av fysisk aktivitet stärker egenvården. Deltagarna blir mer självständiga, tryggare och får större kontroll över sin diabetes.

– Resultaten kan också användas av vårdpersonal för att ge bättre och mer individanpassad rådgivning kring fysisk aktivitet.