Svenska stadskärnor i snabb omvandling – planeringen halkar efter

Trots geografiska olikheter visar de sju analyserade städerna – Gävle, Örebro, Umeå, Piteå, Skellefteå, Boden och Örnsköldsvik – anmärkningsvärt likartade utvecklingsmönster som tillsammans ger en bild av hur svenska stadskärnor utvecklas.

Mellan 2018 och 2024 omfördelas befolkning, verksamheter och arbetsplatser i snabb takt mellan stadskärnor, externhandelsområden och andra attraktiva lägen. I alla stadskärnor minskar detaljhandeln medan kontor och tjänster tar över, och områden som Piteås externhandel och Gävles Hemlingby växer kraftigt.

En återkommande utmaning är obalansen mellan dag- och nattbefolkningen. I exempelvis Örebro arbetar nästan tre gånger fler i stadskärnan än vad som bor där – ett mönster som präglar samtliga städer. Det ger aktivitet dagtid men försvagar kvällsekonomin, tryggheten och stadskärnornas långsiktiga attraktionskraft. Kulturen har en stor betydelse för kvällslivet och fortsätter i de flesta stadskärnor att öka, men kräver nya affärsmodeller för fortsatt tillväxt. Den låga bostadsnärvaron gör att stadskärnorna saknar det flöde av människor som krävs för ett levande vardagsliv över dygnet.

• Vi behöver en stads- och bostadsplanering som möter de här förändringarna. Om inte bostadsfrågan lyfts in tidigt riskerar vi att bygga städer som lever dagtid men tappar puls efter kontorstid, säger Susanna Roback, vd på Fastighetsägarna MittNord.

Rapportserien visar att utvecklingen av handel, kontor och boende sker betydligt snabbare än vad dagens processer klarar av, vilket leder till att både nya och befintliga områden riskerar att utvecklas i otakt med näringslivets behov.

• Fastighetsägare måste involveras tidigt i kommunernas planering. När bostadsförsörjning, näringsliv och stadsutveckling kopplas ihop kan vi skapa stadskärnor som håller över tid, säger Susanna Roback.

Fastighetsägarna MittNord vill med rapportserien stärka samarbetet mellan kommuner och fastighetsägare för att skapa en modern kunskapsplattform för framtidens stadsutveckling.

• När beteenden förändras snabbare än planeringen måste processerna uppgraderas. Attraktiva och levande stadskärnor kräver att bostäder, verksamheter och offentlig service planeras tillsammans – inte i stuprör, avslutar Susanna Roback.