Hemtjänstens samtal med äldre påverkar vårdens personcentrering
16.1.2026 08:14:44 CET | Röda Korsets Högskola | Pressmeddelande
Kommunikation och bemötande av äldre personer i samband med hemtjänstbesök undersöks i en nyligen publicerad forskningsstudie.
Kommunikation och bemötande av äldre personer i samband med hemtjänstbesök undersöks i en nyligen publicerad studie där samtal under 70 hembesök har ljudinspelats och analyserats.
– Samtal under hembesök påverkas av hur man talar med den äldre personen och avgör hur delaktig och respekterad personen känner sig, säger Annelie Sundler, professor och forskare inom personcentrerad kommunikation och bemötande i vården.
Olika stilar påverkar grad av delaktighet och personcentrering
Fyra olika stilar för hur personal kan kommunicera och bemöta äldre beskrivs i studien, och hur dessa påverkar grad av delaktighet och personcentrering.
De fyra kommunikationsstilarna som användes i samtal med äldre var:
- Doing more – Att göra mer än det som är nödvändigt för uppgiften som ska genomföras. Här visas empati, respekt och förståelse för den äldre personens situation och behov. Kommunikationen som sker uppmuntrar involvering och delaktighet, genom bekräftelse och medmänsklighet. Här finns hög grad av personcentrering och stödjande kommunikation.
- Doing with – Ett förhållningssätt som uppmuntrar och visar respekt för den äldre på ett sätt som främjar samarbete, inflytande och delaktighet. Skapar förutsättningar för hög grad av personcentrerad vård och ett respektfullt bemötande.
- Doing for – Uppgifter utförs på ett trevligt sätt åt den äldre. Det finns en personlig kontakt i samtalet, men saknas initiativ som involverar eller uppmuntrar den äldre personens delaktighet.
- Doing tasks – Ett mer uppgiftsfokuserat förhållningssätt som handlar om att snabbt och effektivt utföra de uppgifter som ska göras med minimal dialog och personlig kontakt.
– Resultaten visar att olika kommunikationsstilar under hemtjänstbesök påverkar graden av personcentrering i äldrevården. Ett personcentrerat förhållningssätt handlar om att kunna visa respekt och empati i mötet med den äldre personen. Vårdpersonal kan skifta mellan olika stilar, beroende på situation och förutsättningar för hembesöken. Tidspress innebär en risk för mindre dialog och samtal. Att i samtalen kunna visa empati och förståelse är viktigt för äldres värdighet och välbefinnande, förklarar Annelie Sundler.
Värdig och god vård främjar empatiskt bemötande
Känslomässiga och existentiella aspekter i samtalen ställer också krav på vårdpersonalens empatiska och kommunikativa förmågor.
– Studien visar att det behövs organisatoriskt stöd och erkännande för en värdig och god vård som främjar ett empatiskt bemötande genom bra samtal och kommunikation i möten med äldre personer, säger Annelie Sundler.
Mer information
Mer information
Nyckelord
Kontakter
Helene Komlos GrillKommunikationsansvarigRöda Korsets Högskola
Tel:+46 8 587 516 11Tel:+46 72 519 36 05helene.komlos.grill@rkh.sewww.rkh.seBilder
Länkar
Röda Korsets Högskola
Med människan i centrum och utblick mot världen är omvårdnad och hälsa i ett globalt perspektiv Röda Korsets Högskolas unika profil inom utbildning, forskning och samverkan.
Röda Korset Högskola vilar på en lång tradition – ända sedan 1867 har vi utbildat högt ansedda och eftertraktade sjuksköterskor. Högskolan gör en stor samhällsnytta och examinerar årligen cirka 200 sjuksköterskor och 50 specialistsjuksköterskor inom intensivvård, infektionssjukvård och psykiatrisk vård. Vi bidrar också till att öka kompetensen bland kliniska handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att erbjuda uppdragsutbildning. Röda Korsets Högskola bedriver forskning med forskningsinriktningen ”Hälsovetenskap i ett globalt perspektiv”.
Vi finns på Campus Flemingsberg i Huddinge, Stockholm, och har 1 000 studenter och 70 medarbetare.
Följ Röda Korsets Högskola
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Röda Korsets Högskola
Behandling kan minska PTSD-symtom hos barn och unga – även för dem med osäker juridisk status29.1.2026 11:51:23 CET | Pressmeddelande
Barn och unga som har flytt från konflikt och förföljelse löper en ökad risk att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Traumafokuserade psykoterapier kan ha betydande effekt på PTSD hos barn och ungdomar med flyktupplevelser, även om de lever under osäkra juridiska förhållanden i sitt nya hemland. Det visar en ny systematisk översikt av forskning på området av Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering, ett forskningssamarbete mellan Svenska Röda Korset och Röda Korsets Högskola. Utmaningar i behandling av unga på flykt Vid slutet av 2024 hade över 48 miljoner barn tvingats fly på grund av konflikter eller våld, varav 19,1 miljoner var flyktingar eller asylsökande. Psykisk ohälsa är vanligare bland barn och unga som är flyktingar eller asylsökande än hos övriga befolkningen. Många av dessa minderåriga har varit med om traumatiska upplevelser, som kan ha inträffat före, under eller efter migrationen, till exempel att förlora sin familj, bli separerad
Medel till forskning om alkoholberoende och återhämtning3.12.2025 14:08:58 CET | Pressmeddelande
Forskning om alkoholberoende och återhämtning tilldelas medel från Systembolagets Alkoholforskningsråd.
Nytt poddavsnitt om forskning med och för kvinnor som flytt på den Internationella dagen mot våld mot kvinnor25.11.2025 15:17:31 CET | Pressmeddelande
Idag, på den Internationella dagen mot våld mot kvinnor den 25 november, publicerar vi ett nytt avsnitt av Röda Korsets Högskolas podd ”Omvårdnad och Hälsa”, denna gång med forskning med och för kvinnor som har flytt i fokus. Poddavsnittet beskriver forskningsprojektet "Mitt Hjärtas syster" som utvecklat traumabehandling för kvinnor som tvingats fly sina hemländer och sökt traumabehandling vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö. Projektledarna, psykologen Linda Jolof och fysioterapeuten Patricia Rocca, har genom litteraturstudier, intervjuer med före detta patienter, fokusgrupper med kollegor och nu en specialutformad gruppintervention drivit på utvecklingen för bättre traumabehandling utformad för, av och med kvinnor. Gruppinterventionen, som nu utvärderas med hjälp av Malmö universitet och forskaren Marie Karlsson, är i fokus under poddavsnittet. Frida Johansson-Metso, samordnare för Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskadereh
Beslutsfattande för äldre patienter i akuta prehospitala situationer kräver bättre struktur och rutiner17.11.2025 09:17:49 CET | Pressmeddelande
Beslutsfattande kring äldre patienter i akuta prehospitala situationer, till exempel vid ambulansutryckningar, är ofta komplext och kräver bättre struktur visar en ny studie av forskare från bland annat Röda Korsets Högskola. Delat beslutsfattande mellan patienter och vårdpersonal Delat beslutsfattande som syftar till att säkerställa att patienter tillsammans med vårdpersonal fattar beslut om den fortsatta vården är ofta målet, men i praktiken är det svårt att uppnå, särskilt med äldre som har nedsatt kognitiv förmåga eller svårt att kommunicera sina önskemål. Forskningen visar dessutom att kunskapen om hur beslutsfattandet går till i prehospitala miljöer är låg. – Hierarkiska strukturer inom vården, rädsla för repressalier och osäkerhet kring risk–nytta-bedömningar utgör hinder för ett verkligt delat beslutsfattande, säger Catharina Frank, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna i studien. Studien har analyserat 26 vetenskapliga artiklar från perioden 2000–2024
Ny studie visar att ökad insulinkänslighet är kopplad till hjärnåldrande och demens hos äldre vuxna utan diabetes7.11.2025 13:12:08 CET | Pressmeddelande
Studien genomfördes av forskare från bland annat Röda Korsets Högskola undersökte hur insulinresistens, det vill säga hur kroppen använder insulin för att ta upp socker, hänger ihop med hjärnans åldrande och risken för demens hos äldre personer som inte har diabetes. – Resultaten visade tydligt att individer med hög eGDR, vilket indikerar bättre insulinkänslighet, hade yngre hjärnor och en minskad risk att utveckla demens. De med de mest gynnsamma värdena insjuknade i demens i genomsnitt över ett år senare än de med de lägsta värdena, och deras hjärnor motsvarade en ålder som var cirka två år yngre. Effekten var särskilt uttalad hos personer med genetisk riskfaktor för Alzheimers sjukdom (APOE ɛ4-genen), säger Stéphanie Paillard-Borg, docent vid Röda Korsets Högskola, och en av forskarna bakom studien. Forskarna använde data från över 250 000 personer i Storbritannien som var 55 år eller äldre och fria från diabetes och demens när studien startade. De beräknade ett mått som kallas esti
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum