Ny undersökning: Svenskarna oroliga för matbrist – kräver mer svensk mat inför valet

Undersökningen visar också ett tydligt krav på politiken: 8 av 10 vill att partierna inför valet 2026 prioriterar svensk livsmedelsproduktion som en del av Sveriges beredskap.

– När människor oroar sig för att maten inte ska räcka, då är det en signal som måste tas på största allvar. Det här handlar om Sveriges förmåga att stå stadigt när det blåser – och det börjar med mat på bordet. Det är mycket som går åt fel håll just nu och som gör det svårare för lantbrukare att producera mat. Nu har politiken ett ansvar att vända utvecklingen. Livsmedelsberedskapen är en av de viktigaste valfrågorna för hushållen – nu måste det bli det även för politiken, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

Undersökningen visar att hushållen i första hand kopplar beredskap till det mest grundläggande: att vardagen ska fungera. Fler än 9 av 10 anger tillgången till mat och vatten som en av de viktigaste faktorerna för att människor ska klara vardagen i en allvarlig kris eller vid krig. Samtidigt är oron tydlig: 6 av 10  är oroliga för att det inte skulle finnas tillräckligt med mat i Sverige vid en allvarlig kris eller konflikt.

– En kris kan se ut på många olika sätt – det kan handla om extremväder, störda transporter, avstängda vägar eller internationella konflikter. Och oavsett hur krisen ser ut är det den civila beredskapen som avgör om vardagen fungerar – och den börjar med mat, värme och tak över huvudet. Det är inte rimligt att hushållen ska behöva känna att maten kan ta slut, säger Palle Borgström.

Väljarna pekar ut riktningen: mer svensk mat – mindre beroende

När hushållen får välja vad som är viktigast för Sveriges livsmedelsförsörjning i en allvarlig kris, är bilden mycket tydlig. 9 av 10 anser att det viktigaste är att Sverige kan producera mer mat själv. Endast 7 procent menar att Sverige kan importera mer och bara 1 av 5 tror att det är realistiskt att lita på import av mat vid krig eller kris.

– Det går inte att bygga beredskap på en känsla av osäkerhet. Svensk matproduktion pressas i dag av politiska beslut och villkor som går åt fel håll och gör det svårare att producera mat i Sverige – samtidigt som omvärldsläget kräver det motsatta. Vi behöver en tydlig kursändring: mer svensk mat, starkare lönsamhet och bättre förutsättningar att producera mer,, säger Palle Borgström.

Hushållen vill se politiskt ansvar – men tar också sitt eget

Undersökningen visar att hushållen ser livsmedelsberedskap som ett gemensamt ansvar. De vill att politiken prioriterar frågan, men ser också att det är ett gemensamt ansvar att se till att Sverige har tillräckligt med mat i en kris. Engagemanget i de civila beredskapsfrågorna är högt, och viljan att bidra är tydlig.

– Vi behöver så i fredstid för att kunna skörda i kristid. Om vi vill att maten ska finnas när det gäller, då måste vi ge lantbruket förutsättningar att producera den – här och nu. Det är ett ansvar som ytterst ligger på politiken, men som hela samhället har ett gemensamt intresse av att ta, säger Palle Borgström.

Resultat från undersökningen:

• 94 % Tillgång till mat och vatten är en av de viktigaste faktorerna för att klara vardagen i en allvarlig kris eller vid krig.
• 63 % Oroar sig för att det inte ska finnas tillräckligt med mat i Sverige i en allvarlig kris eller konflikt.
• 72 % Saknar tilltro till att dagens svenska livsmedelsproduktion räcker vid en längre kris eller konflikt.
• 90 % Anser att det viktigaste för livsmedelsförsörjningen i en allvarlig kris är att Sverige kan producera mer mat själv (7 % anger import).
• 95 % Tycker att Sverige ska prioritera att producera mer mat inom landet för att stärka beredskapen.
• 84 % Vill att politiska partier inför valet 2026 prioriterar svensk livsmedelsproduktion som en del av Sveriges beredskap.
  
  

Om undersökningen:
Undersökningen är gjord av Demoskop på uppdrag av LRF inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre. Undersökningen omfattar 1 428 intervjuer under perioden 26 december, 2025 - 7 januari, 2026 och är genomförd som en webbundersökning. Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

För mer information, besök: lrf.se/demoskop