Ny rapport: Lönerna är 20 procent lägre i kvinnodominerade yrken

– Pandemier, lågkonjunkturer och inflationer kommer och går. Men undervärderingen av kvinnodominerade yrken består oavsett vad som än händer. Trots en stor enighet att vård, skola och omsorg är bland det viktigaste vi har så förmår samhället inte ge de som arbetar där rättvist betalt, säger Marie Trollvik, ordförande för Lönelotsarna. 

Lönelotsarna har jämfört lönerna mellan kvinnodominerade yrken och andra likvärdiga yrken som är mansdominerade eller har en jämn könsfördelning. Löneskillnaden är i princip oförändrad sedan 2021. 

Modell från Danmark 

Studier visar att de låga lönerna troligen får män att välja bort kvinnodominerade yrken. På så sätt bidrar lönegapet mellan likvärdiga yrken till könsuppdelningen på arbetsmarknaden och till att välfärden får svårare att klara kompetensförsörjningen.  

– För att kunna locka fler till yrken inom vård och omsorg krävs högre löner. Sverige bör införa en trepartsmodell enligt dansk modell där regeringen går in med de pengar som krävs och arbetsmarknadens parter förhandlar om hur de ska fördelas, säger Beatrice Nordling, chefsekonom hos Sveriges Kvinnoorganisationer. 

Enligt Lönelotsarnas uträkning skulle det kosta 41 miljarder att utjämna löneskillnaderna mellan likvärdiga yrken inom offentlig sektor. 

Ta del av rapporten och läs mer om Lönelotsarna.

Rapportens resultat i korthet: 

• Totalt på hela arbetsmarknaden har kvinnodominerade yrken 20 procent (9 100 kronor) lägre genomsnittslön än yrken med likvärdiga arbetskrav som är mansdominerade eller har jämn könsfördelning. 

• På hela arbetsmarknaden är heltidslönen i kvinnodominerade yrken i genomsnitt 34 700 kronor, jämfört med 46 500 kronor i likvärdiga yrken som är mansdominerade eller könsmässigt jämna. 

• Den strukturella löneskillnaden har i princip varit oförändrad de senaste åren och legat runt 20 procent. I kronor räknat har gapet dock ökat med 200 kronor mellan 2023 och 2024. 

• 41 miljarder kronor är kostnaden för att höja lönerna i kvinnodominerade yrken i kommunerna, regionerna och staten till samma nivå som likvärdiga yrken i samma sektor som är mansdominerade eller har en jämn könsfördelning. 

• Kostnaden för att höja lönerna i kvinnodominerade yrken i hela offentliga sektorn till samma nivå som genomsnittslönen för likvärdiga yrken på hela arbetsmarknaden är totalt 98 miljarder kronor. 

Mer om Lönelotsarna och rapporten 
Lönelotsarna är en förening med löne- och statistikexperter och medlem i Sveriges Kvinnoorganisationer. De har analyserat löneskillnader mellan kvinnodominerade yrken och andra yrken utifrån lagens kriterier sedan 2015. De har arbetsvärderat samtliga yrken på arbetsmarknaden utifrån krav på utbildning och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. Därefter har yrkena grupperats som kvinnodominerade (mer än 60 procent kvinnor) och övriga yrken (mansdominerade eller med jämn könsfördelning). Källan för löneuppgifterna är Lönestrukturstatistiken, Medlingsinstitutet (MI) och Statistiska centralbyrån (SCB).