Ny rapport: Friluftsrörelsen kan bli en nyckel i Sveriges krisberedskap

I dag lanserar Svenskt Friluftsliv rapporten ”Vägen till ett mer robust samhälle – Den svenska friluftsrörelsens roll och potential att höja Sveriges krisberedskap”, som visar att även Sverige har en stark men till stora delar outnyttjad resurs i friluftsrörelsen.

– Ett starkt civilsamhälle är inte ett komplement i kris, det är en operativ del av beredskapen. Erfarenheterna från Ukraina visar vad som är möjligt när ideella krafter ges rätt förutsättningar. Nu måste vi ta de lärdomarna på allvar även i Sverige, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

En folkrörelse med nationell räckvidd

Svenskt Friluftsliv samlar 28 ideella friluftsorganisationer med omkring två miljoner medlemskap och tusentals lokala föreningar i hela landet. Tillsammans utgör de en av Sveriges största folkrörelser – med stark lokal närvaro, praktisk kompetens och lång erfarenhet av att leda människor i krävande miljöer.

Rapporten kartlägger friluftsrörelsens förutsättningar, potential och behov av resurser för att tydliggöra vilken roll organisationerna kan spela i Sveriges civila beredskap.

– Friluftsorganisationerna är redo att ta ansvar för ett starkare och mer motståndskraftigt samhälle. Men för att vi ska kunna bidra fullt ut krävs tydligare strukturer, långsiktig finansiering och fungerande samverkan med myndigheter, säger Josefine Åhrman.

Starkt engagemang – men svaga strukturer

Undersökningen som ligger till grund för rapporten visar att viljan och kompetensen redan finns i friluftsrörelsen:

• 94 procent anser att beredskap är en viktig fråga och tre av fyra har diskuterat beredskap det senaste året.
• 94 procent erbjuder redan utbildningar som stärker Sveriges civila beredskap, till exempel inom HLR och första hjälpen.
• 69 procent av organisationerna ser sig som en del av Sveriges totalförsvar.
• 100 procent är öppna för att utveckla sitt arbete med beredskap – 53 procent definitivt, övriga beroende på förutsättningar.
• Samtidigt saknar 75 procent i dag samarbete med myndigheter eller andra aktörer inom beredskap.
• 44 procent kan mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris – en andel som skulle kunna öka kraftigt med rätt resursförstärkningar.

Rapporten pekar särskilt på behovet av öronmärkt finansiering, tydligare samverkanskanaler och utbildningsinsatser för att friluftsorganisationerna ska kunna bli en integrerad del av Sveriges civila beredskap.

Bygga motståndskraft i fredstid

I Ukraina har scoutrörelsen organiserat humanitära insatser, jaktorganisationer mobiliserats tack vare sin lokalkännedom och civila båtorganisationer hållit livsviktiga transporter igång när infrastrukturen slagits ut. Gemensamt för dessa exempel är att förmågan inte byggdes i krisens stund – utan under lång tid i fred.

– Sveriges beredskap formas i vardagen. Genom friluftsrörelsen finns redan en unik infrastruktur för att nå människor, bygga praktiska färdigheter och stärka samhällets resiliens. Frågan är inte om friluftsrörelsen kan bidra – utan om vi har råd att låta bli, säger säger Josefine Åhrman.